Hur att bedöma elevarbete

Jag utgår från att berätta och skriva ned det jag FAKTISKT SER av kunskaper i elevens arbete. Jag lägger vinn om att vara noggrann.

LÅT MIG VISA ETT EXEMPEL: Här är ett elevarbete, årskurs två, uppdraget är att skriva om en framtidsuppfinning.

Körling fotograferar 2010

Jag läser igenom elevens arbete högt för mig själv. (Jag har självklart läst arbetet högt för eleven, jag är en mottagande lärare och hur ska eleven annars förstå att text handlar om kommunikation mellan människor.)

DETTA SER JAG:

  • Eleven skriver en rubrik.
  • Eleven har kunskap om rubriken och hur den skiljer sig från övrig text.
  • Eleven skriver läsligt och kommunikativt.
  • Eleven har ett förhållande till tid, årtalet 2021, detta är en uppskattning av hur framtida i tiden uppfinningen kan finnas.
  • Eleven kan förklara för en läsare om sin uppfinning. Texten bär utan elevens medverkan.
  • Eleven använder ord som kommunicera/ljudsignaler/kod
  • Eleven använder skiljetecknen punkt och utropstecken.
  • Eleven uttrycker en vilja att kommunicera
  • Elevens text ger uttryck för omsorg och empati
  • Eleven har antagit det skrivande uppdraget uppfinning
  • Eleven använder den, det , den där det är adekvat. Det är lätt att härleda vilka ord som ersätts.
  • De elevnära orden är korrekt stavade.
  • Eleven vill, kan och vågar uttrycka sig med ord som eleven inte kan stava till
  • Eleven har en känsla för layout och formgivning
  • Elevens illustration är samspelande med elevens text (bilden syns inte här).
  • Arbetet visar att eleven kan/visar/har visat en begynnande…



Eleven kan… vi kan titta och söka efter många fler kvaliteter i denna elevtext. Och jag öppnar upp för ett lärande samspel runt elevers texter på detta vis. Detta är mitt exempel på hur jag gör.

Då jag har gjort detta tar jag fram min kursplan och så går jag igenom syftestext (det inledande stycket om varför ämnet finns i skolan) samt strävansmålen för ämnet (de viktiga målen som anger ämnets innehåll och riktning under hela skolgången). Jag använder en överstrykningspenna och tittar på samstämmigheten med de dokument jag har att följa.
Så här ser det ut:
Eleven skriver en rubrik.
Eleven har kunskap om rubriken och hur den skiljer sig från övrig text.
Eleven skriver läsligt och kommunikativt.
Eleven har ett förhållande till tid (2021) Sannolikhet/rimlighet
Eleven kan förklara för en läsare om sin uppfinning.
Eleven använder ord som … kommunicera/ljudsignaler/kod
Eleven använder skiljetecknen punkt och utropstecken (I DENNA TEXT)
Eleven uttrycker en vilja att kommunicera
Elevens text ger uttryck för omsorg och empati
Eleven har antagit det skrivande uppdraget
Eleven använder det, den där det är adekvat
Elevens elevnära ord är korrekt stavade.
Eleven vill, kan och vågar uttrycka sig med ord som eleven inte kan stava till…
Eleven har en känsla för layout och formgivning
Elevens illustration är samspelande med den text eleven har skrivit
Eleven…
De röda samspelar med kursplanernas innehåll och är därmed markerade med rödpenna. För att synliggöra detta. Jag skriver därefter in målen så att jag själv kan följa min modell.
Ur syftestexten i ämnet svenska lyfter jag fram dessa meningar:
Använda språket
Utveckla förmågan att lyssna, tala, läsa och skriva
Personliga identiteten
Utveckla kommunikationsförmåga, tänkande och kreativitet
Samspelet med utvecklingen i informationsteknik och kommunikationsteknik.
Körling fotograferar 2010

De mål jag ser i strävansmål och uppnåendemål för årskurserna nio och fem skriver jag också ned. Det blir ordagranna meningar ur kursplanen. Jag tittar också igenom kursplanerna i matematik och finner där att jag kan utveckla ett av de strävansmål som syns där – elevens arbete synliggör ett visst förhållande till årtalet 2021. Det är inte ett årtal taget ur luften utan anger en möjlig framtid. Det betyder att jag som lärare kan undersöka elevens förhållande till rimliga antaganden i matematik. De övriga målen i kursplanerna är ett uppdrag för varje lärare att undersöka varför jag inte tar med dem här. Däremot har jag lyft fram den viktiga syftestexten vilken jag tycker vi borde relatera oftare till. Om vi har syftestexten i levande relation till vad vi gör i klassrummen så kommer vi att skapa undervisning i relation till denna.
Jag vill också värna undervisningen i allt vi gör. Lärarens görande (teaching by doing – min lilla ordlek med härledning till John Dewey) är avgjort viktig.
Här nedan skriver jag och ritar en penna. Det lilla barnet, ännu ej skolbarn, vill pröva utifrån det hon tar del av. Denna tanke ska bära in i skolmiljön. En lärare som gör blir en trygg utvisare av hur man kan tänka, utveckla, rätta, skriva och fortsätta göra sin text eller bild, matematiska uträkning.
Jag ber er använda denna modell om ni finner den användbar. Men om ni kopierar och har den som underlag vill jag gärna veta det, skriv något här, och att ni gensvarar på hur ni tyckte att ni utvecklade ert yrke och yrkeskunnande, samt att ni samtliga värnar om ursprunget till arbetssättet. Jag längtar efter gensvar.
Anne-Marie


Det här inlägget postades i Barns rättigheter, Formativ bedömning, Läraryrket och lärarrollen, Styrdokumenten och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

2 svar på Hur att bedöma elevarbete

  1. Öpedagogen skriver:

    Jag är ute på en bedömarresa – den har pågått i snart två år. Ett steg fram och ibland något steg lite hit och dit och sedan flera steg i rätt riktning. Nu fick jag lite till att tänka på, det bringade mer klarhet i mitt bedömarinre efter att jag läst detta. Tack! Jag fortsätter min bedömarresa, vilken är otroligt givande med en fantastiskt underbar utsikt.

  2. Maria skriver:

    Det här är otroligt inspirerande för mig som lärarstudent, att se allt eleven kan, istället för att söka fel. Jag kommer att kopiera din idé och pröva den vid nästa tillfälle som ges under min utbildning eller kanske som vikarie. Jag kommer också att diskutera det här med mina studentkollegor och lärarkollegor och rekommendera dem din blogg. Visst talas det om bedömningar på det liknande sätt också inom lärarutbildningen, men konkretionen jag ser här lyfter hela resonemanget. Tack för det! / maria

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.