Svansen slår på för att rösterna är vänliga. Den lilla hunden svarar och initierar. Svansen slår fort, fort om det är nära och kära. Om det är främmande vänliga människor så slår den på i långsammare takt. Det är så mycket skratt och vänlighet i den där lilla svansen.
Jag tänker. Det är nog bra med alla känslorna. Bara inte likgiltighet!
