Den här lektionen gjorde jag med min första klass, i årskurs ett och i årskurs två. Jag hade flera syften med lektionen. Jag ville att eleverna skulle undersöka något elevnära. Jag ville att eleverna skulle stå inför varandra och presentera sina godisar. Jag ville att eleverna skulle använda våg, mätredskap, linjaler. De skulle lära sig att teckna av och återskapa ett objekt. Jag ville att vi skulle skriva, rita och läsa. Jag ville att vi skulle räkna och skapa staplar och tabeller. Jag ville skapa en utställning där vi alla kunde titta på våra godisar. Denna uppgift går att göra i ämnet svenska, engelska, tyska, franska … i matematik, kemi och idrott och hälsa! Tandhälsa!
Jag gjorde så här:
Jag tog med mig en av mina favoritgodisar i en liten påse. Jag höll upp påsen, utan att visa innehållet, och började berätta om allt man kunde veta om mitt favoritgodis utan att se det:
- Mitt favoritgodis är 12 millimeter högt.
- Mitt favoritgodis är 2 centimeter brett.
- Varje sida av mitt favoritgodis är lika långa. Alla sidor är 2 centimeter.
- Det står ett ord på övre sidan av mitt favoritgodis. Bokstäverna är C L O E T T A.
- Mitt favoritgodis innehåller glukossirap, gelatin (svin), ytbehandlingsmedel, vegetabilisk olja, , E903, aromer och syra (E330).
- Mitt favoritgodis luktar vanilj.
- När man håller i mitt favoritgodis blir man lite mjölig om fingrarna.
- Mitt favoritgodis väger 5 gram.
- När jag håller mitt favoritgodis i handen blir den tillslut kladdig och fastnar och lämnar något kladdigt efter sig.
- När jag stoppar mitt favoritgodis i munnen känns den mjuk och ibland lite hård. Det beror på om den är färsk eller inte.
- Mitt favoritgodis är alldeles vit. Det finns inga flera färger i mitt favoritgodis.
- Mitt favoritgodis går att platta ut. Först upptar mitt favoritgodis så här mycket yta – 2 kvadratcentimer, alltså finns den på en plats – i en godispåse.
- Mitt favoritgodis upptar en volym av 4 kubikcentimeter. Alltså finns den i rummet och tar ordentlig plats i godispåsen.
- Jag kan platta till mitt godis och kavla ut det – då tar mitt favoritgodis en större plats men inte större volym. Så kul kan jag ha med mitt godis.
ELEVERNA får gissa och tänka. De får fråga och undra. De får säga, prata och yttra sig. Om någon gissar rätt låter jag undervisningen fortsätta. Vi vet inte vad som är rätt eller inte.
Eleverna får i uppgift att göra sitt favoritgodis. Det här är en undervisning som kräver enskilt arbete, då eleverna ska berätta om just sitt innehåll på så många sätt som möjligt, och då kan man inte genast berätta vilket godis man ska presentera. Därför fungerar den här uppgiften som hemuppgift. Det kan kosta en liten peng att göra det här. Man måste köpa en godis. Jag har idag gått och vägt godisar för att undersöka summan – 0.33 kronor blir det till utgift. Jag kan ge varje elev ett mynt som de senare måste redovisa sitt inköp av.
Den här idén blev rolig. Alla elever stod inför gruppen med sin hemliga påse. De hade noga skrivit ned innehållsförteckningarna, mätt med måttband och linjal, undersökt godiset genom att känna, lukta och tänka. Vi kom att tala om vad godis faktiskt innehöll. Vi talade om lördagsgodis. Vi talade om karies. Vi talade om att inte äta godis, och hur det är att ha godislov, vilka en del elever hade, och de presenterade kakor och frukt som också kom att behandlas som ”godis”. Nötter och russin kom också att diskuteras.
LÄRARFÖRBEREDELSER INNAN ELEVERNA FÅR UPPGIFTEN
Innan jag gav mina elever den här uppgiften hade jag undersökt hur det såg ut med lördagsgodis, om godisätande och om allergier och godislov. Det gjorde jag under en lång period så att frågan inte hamnade i fokus utan mer var den del det jag behövde veta innan jag satte igång med min presentation.
GENOMFÖRANDET
Eleverna var väldigt glada över uppgiften. Vi presenterade favoritgodis i en veckas tid. Och vi talade om hur man mätte, vägde och undersökte sitt godis. Det blev mycket matematik, mäta, väga och undersöka med redskap. Vi tog också fram hur många vi kunde äta och vad de kunde väga ihop.
Det blev mycket kemi. Eleverna ställde många frågor om innehållet i godiset. Då jag presenterade mitt godis höll jag mig neutral inför samtliga innehåll, jag vill inte säga mina personliga åsikter utan det är eleverna som ska få tänka och fundera. Eleverna ville gärna veta vad stabiliseringsmedel var för något och vad ordet arom betydde. Jag hade ingen nätanslutning för datorer och nät fanns inte då jag gjorde det här – idag skulle jag gärna be eleverna googla, söka artiklar och ta fram olika underlag för diskussion.
Alltsammans resulterade i en utställning om godis och dess innehåll. Den ville eleverna inte att vi skulle ta ned. Den skulle finnas i klassrummet länge. De gick ofta och läste och tittade på hur godiset som var fastlimmat på pappersarken skrumpnade ihop och såg ut som något man absolut inte ville stoppa i munnarna.
Jag skulle gärna göra den här lektionen på flera språk. Då vi har ett tydligt fokus i klassrummet, kring innehållet, kan man låta flerspråkigheten blomma. Hur låter din presentation på turkiska, persiska, engelska, spanska, italienska, finska och våga låta mångfald mötas där vi är.
LÄROPLANSNÄRA UNDERVISNING och TAKLÖST LÄRANDE
I dagens läroplan kom vi att tangera flera ämnen: Svenska, engelska, kemi, matematik, Hem och konsumentkunskap, historia och bild.
Låt oss titta närmare på kursplanen för matematik och vad lektionerna om godiset berörde för innehåll, detta är en modell för att undersöka samtliga kursplaner och genom dem följa lektionerna i klassrummet.
”Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utveckling” s. 62
- … matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden
- … bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang
- … estetiska värden i möten med matematiska mönstren, former och samband..
- …beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer…
- … utveckla förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang
Ja, mitt favoritgodis liknar en sockerbit. Men var sockret är har jag ingen aning! Vilka frågor vill vi skapa till våra godisbitar?
– Var är sockret i mitt godis?
– Vad kallas innehållet på engelska?
– När började man äta godis?
– Varför vill man ha något som är sött, surt, beskt och var sitter själva smaken?
ÄMNESTILLVÄXT I GEMENSKAP MED ELEVERNA OCH LÄROPLANEN
På detta sätt fortsätter ämnet att växa. Och ju mer ämnet växer i klassrummet desto fler kursplaner kan vi omsätta. Jag tar alltid min början ur mitt undervisningsobjekt och hur eleverna utvecklas kring det. Detta kräver att jag noga följer elevernas frågor och antecknar dem. Alla texter jag skriver är publica och delade i klassrummet. Allt är transparent.
KÄLLKRITIK OCH DEN FRANSKA METERN SOM BLEV ALLAS!
Vi kan exempel diskutera den underbara källan, dvs, våra undersökningar får oss att gå till botten med saker och ting. Vi tar oss till Frankrike och den inlåsta metern och undrar om varför den finns där och inte exempelvis i något annat land. Vad skulle utmanas av det faktum att en meter godis – EN RÖD METER – får en helt annan betydelse när en röd meter inte längre är en röd meter utan i själva verket 91 centimeter. Ja, om man inte drar ut den ordentligt, då kan man få den att bli längre än en meter. Om man drar försiktigt vill säga. Här är underlag att undersöka:
By the way:
Den här lektionen kan användas som modell för något annat innehåll. Det finns så många innehåll att väcka nyfikenhet kring. Det finns så många innehåll som växer och vidgas då vi talar om dem, lyfter fram dem och gör lärande av det.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
