Lärare behöver en brödrost

– Jag tror jag vet vad skola är, sa någon som inte är i skolan. Jag blev alldeles tyst. Hur kan någon utanför skolan veta vad skola är då jag som är innanför den inte kan beskriva den, famna den eller förstå den. Att säga att man vet vad skola är gör den som säger det till någon som har överblick. Den som säger att han vet något om skolan och inte behöver höra om den har satt sig på en hög häst. Alla som tror att de vet något om skolan, alla de som fritt kan prata om den, tycka, tänka, lösa och göra skolan till en plats som inte förmår något själv sitter på en häst.

Och utifrån kan man berätta vad som löser skolans problem, utifrån kan man bedöma en lärare, utifrån kan man säga att om skolan bara gjorde så här eller så här skulle det ordna sig, om bara eleverna inte hade kepsar på sig och om bara lärarna stod bakom sina katedrar och gjorde det lärare ska göra. Och så berättar man om lösningarna! Och lösningarna kommer utifrån en bristsyn, lösningarna behövs för skolan själv kan inte.  Att inte en gång kliva ned från hästen för att fråga en lärare vad läraren behöver. Att inte en endaste gång lyssna till vad lärare önskar sig för att bättre verka som lärare.

Jag tänker på brödrosten. Må det vara en myt om en brödrost och ett hotell med sjunkande antal gäster. Frukostvärdinnan hade upptäckt att gästerna saknade rostat bröd till frukost och hade därför frågat om det gick att köpa en brödrost. Frågan var så liten och togs inte på allvar. Möte efter möte frågade frukostvärdinnan om det var möjligt att köpa in en brödrost. Ingen brödrost köptes in. I gästernas utvärderingar syntes önskemål om rostat bröd till frukost. Inga brödrostar köptes in. Några säsonger senare har hotellet mycket få gäster. Grannhotellet har fler. Där får gästerna sitt rostade bröd till frukosten.

Det är kanske inte de stora investeringarna som skapar förändring. Utan de mycket små. En lärares arbetsglädje kan vara en sådan sak. Den där glädjen läraren känner för att möta sina elever och glädjen för att hittat på ett nytt sätt att presentera ett arbetsområde på. Eleverna behöver lärarens arbetsglädje och lärarens yrkeskunnande.

Läraren är den främsta resursen och den absolut viktigaste faktorn för att eleverna ska lyckas i skolan. Läraren måste få mer av föreläsningar, mer av utbildning, mer av stöd, mer av allt. Skolan måste också få mer av allt, mer uppdrag, mer utmaningar och så sänder man in saker och ting till skolan. För skolan är en plats för brist och därför en gigantisk plats att fylla. Men att ge utan att någon har begärt, att få utan att ha önska gör något med professionen och yrket.

Varför ger man oss det här? Vad är det vi inte kan? Läraren har inte formulerat några stora frågor om sina behov. Lärare har inte ens fått beskriva vad de kan och vad de vill utmanas i. Läraren är så viktigt för elevens lärande. Den avgörande faktorn för elevens framgångar i skolan.

Lärare vill ha visad tillit till sin yrkesförmåga, mer tid till att undervisa och vara med eleverna i klassrummet. Lärare vill ha en brödrost.