Lässtrategierna vi använder oss av och lektionen där vi synliggör dem

Körling fotograferar 2014

Lektion:

Undersök strategierna vi använder oss av

och det kunnande vi äger

För många år sedan började jag undervisa ur ett mer undersökande perspektiv. Jag ville veta hur mina elever löste sin läsning. Därför frågade jag. Jag skrev också ned det jag upptäckte. Många av dessa upptäckter skrev jag om i Kiwimetoden, 2006. Idag är många saker aktuella för undervisningen. Och jag tänker att så är det. Frågorna vi hade då är lika aktuella idag. Vi måste alltid söka oss djupare ned i de frågor som rör läsning och läsförståelse. Därför kan vi fortbilda oss tillsammans med eleverna. Fråga, undra, tänka och ta med oss våra upptäckter till de pedagogiska samtalen. Nåväl. Jag prövade hur elever läste enskilda ord. Allt inleddes med ordet:

Ingenjör

Eleverna fick fundera över hur de läste detta ord. Strategierna var många.

  • bokstav för bokstav, bokstavera:  i + n + g + e + n + j + ö + r
  • att leta efter ett ord som man förstår: ingen + jör
  • olika sätt att dela upp orden; in + ge + nj + ör
  • slå upp det för att förstå vad det är för ord
  • be om ordet i sitt sammanhang för det är svårt att läsa det ensamt
  • osv

Lektionen resulterade i att jag synliggjorde för eleverna vilka strategier som var i bruk i vårt klassrum. Eleverna reagerade på att det fanns så många olika sätt att läsa ordet och kom att tala om strategierna och hur man kunde byta sin strategi mot en annan strategi. Frågorna blev många kring hur man förstår ord när man inte får dem i sitt sammanhang. Engagemanget blev stort i klassrummet. Eleverna bad om andra lektioner, andra ord, andra sammanhang där vi undersökte vilka strategier vi använde oss av. Jag började inte att lära ut strategier utan medvetandegöra de som redan fanns och jag lärde mig att strategierna kunde vara många också av undvikande slag:

  • jag hoppar över att läsa svåra ord
  • jag läser allt som står runt det svåra ordet och kanske jag förstår
  • jag behöver fråga någon som kan – både om hur man uttalar och vad det betyder

Mitt eget lärande i min undervisning tog fart och jag inkluderade ord, meningar och begrepp i varenda lektion jag delade med eleverna. Detta resulterade i att de blev nyfikna, engagerade och att de inte gav sig innan de förstått. Mångfalden av strategier lärde mig att undervisningen ser olika ut för olika elever.

– Vilka strategier har du för att lära av och genom undervisningen? Ja, så frågade jag.

För några terminer sedan diskuterade jag några begrepp med elever i årskurs nio. Begreppen var:

  • Kolahalvön
  • Nordkap
  • Berings sund

Detta är platser och de ska kunna prickas ut på en karta.  Orden innehåller andra uppgifter av generaliserande slag:

  • halvö
  • sund
  • nord

Vilket ger eleverna större förmåga att identifiera platserna genom att undersöka mer övergripande. Detta gjorde att eleverna kunde söka de specifika genom att förstå innebörden i det generella.

– Är det inte fusk, frågade en elev mig. Att lära sig så här? Man fattar ju mer om orden och då kanske det betyder att man fuskar …

 

 

Det här inlägget postades i Lektioner och lektionsförslag och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.