Lektionen som utvecklades till ett tema

För många år sedan arbetade jag tillsammans med mina elever runt ett tema ”broar”. Det var samma år som man i Sverige hade påbörjat arbetet att bygga Högakustenbron. Det var till en början inte tänkt att bli ett tema men elevernas aktiviteter och frågor utvecklades till ett tema. Ett tema kan uppstå då elevernas engagemang tas tillvara och att läraren får möjlighet att bygga undervisningen utifrån upptäckter i klassrummet. Inom detta tema utvecklades såväl:

  • ämnet bild (rita, måla, konstruera, klippa)
  • ämnet teknik (konstruera, grubbla, utvärdera)
  • ämnet matematik (längsta, högsta, kortaste, äldsta, arbetstid)
  • ämnet svenska (samtala, högläsa, läsa, berätta, skriva olika former av texter, förklarande text, berättande text och listskrivning)
  • ämnet samhällskunskap (broar och kommunikationsmedel, resor, hur man reser, infrastruktur, symboliskt brobygge mellan människor )
  • ämnet geografi (på vilken plats, broar i världen, förutsättningar, jordmån och fauna, geografiska namn – Upplands-Bro etc)
  • ämnet religion (föreställningar om broar, bron som symbol)

Temat utvecklades genom samspelet med elevernas frågor och engagemang. Det här var många år sedan och jag lärde mig mycket om temaarbetets uppkomst och elevernas möjlighet att på riktigt påverka och medverka till innehållet i undervisningen. Detta möjliggjorde att lita på temats kraft och undervisningens bläckfiskarmar. Jag kunde omsluta många olika ämnesområden i temat och skapa variation och kunskapande processer. Jag talade sällan om ämnen utan verkade för att de både räknade och konstruerade utan att för den skull förstå det som att de nu hade matematik. Ofta såg jag också att många som inte kunde i den ämnesspecifika undervisningen mycket väl kunde i den temaorienterade. Det gav mig också en möjlighet att differentiera undervisningens innehåll och skapa ämnesområden i klassrummet. Eleverna kunde arbeta utifrån helheten och skapa lärande genom delarna. De fick också samtala med varandra om det de upptäckte och det de lärde sig.

Jag noterade engagemang och skrev ner elevernas frågor. Nästa dag kunde jag bygga undervisningen utifrån något som kommit upp dagen innan. Så här kunde frågorna se ut (årskurs två):

  • Varför bygger man broar?
  • Vem hittade på att det skulle heta bro?
  • Var börjar man bygga en bro?
  • Måste man prata med dom på andra sidan om man får bygga en bro?
  • Vem vågar gå först på bron?
  • Bygger man bara broar över vatten?
  • Är en brygga en bro?

Elevernas erfarenheter utvecklas i samspel med innehållet

Eleverna hade också olika erfarenheter av broar. Jag noterade och antecknade. Över tid kom erfarenheterna bli fler. Därför är det betydelsefullt att återkomma till frågan vad eleverna ser och uppfattar av det vi undersöker i skolan.

Det handlade om att eleverna börjat fundera över vad en bro kunde vara och att en planka över en vattenpöl kunde vara en slags bro.

– Men slarvig för man har inte byggt den.

  • Jag har åkt över en bro.
  • Jag har gått över en bro som hängde.
  • Det finns broar som har gått sönder.
  • Man kan säga att regnbågen är en bro för den börjar och slutar på olika platser.
  • Broar kan vara jättelånga och jättekorta.
  • När vi gick i skogen hade någon lagt en planka över en vattenpöl. Är det en bro?

Frågorna uppstår också utifrån kunskapsbildningen. Nya frågor uppstår. De ska välkomnas. Nya frågor berättar att eleverna börjar lägga samman sina bilder och kunskaper och därför uppstår nya frågor. Dessa frågor är mycket viktiga och ska ses som lärande och nyfikenhet vilka bottnar i de kunskaper eleven nu processar.

  • Vad tål en bro?
  • Hur bygger man egentligen en bro?

Eftersom innehållet engagerade eleverna letade jag efter böcker som jag kunde högläsa för dem. En av de böcker vi ofta återkom till var berättelsen På andra sidan ån  samt Viktor bygger en bro:

I ämnet bild ritade vi broar. Det blev olika sorters broar och olika situationer där broar byggdes och användes. En elev ritade en bro. På bron stod ett litet barn. På var sin sida om brofästet stod mamman och pappan. Från båda hållen ropade man ”kom, kom”. Barnet stod i mitten av bron och skrek ”Hjälp!”. Men den bilden kom hela barnets situation i dagern och när föräldrarna såg bilden förstod de hur barnets slets mellan föräldrarna. De kände båda ömhet för sitt barn och förstod bilden som en del av barnets berättelse. Så kan det också bli.

Hur är det möjligt att bygga undervisning:

När jag började som lärare fanns det att samla ihop information om vad man ville göra för undervisning, genomföra den och analysera och följa upp. Jag anser att om skolan ska utvecklas och lärarnas profession möjliggöras måste sådan tid ges och tilltro till undervisningen betydelse stärkas. Jag hade andra hinder än tidsmässiga och det rörde främst att göra samma sak som alla andra lärare. Att våra teman var gemensamma. Men det handlade om en pedagogisk omsorg om att alla elever skulle få möta liknande innehåll. Jag gjorde därför också de vi gemensamt gjorde vid skolan. Det fanns en viss frihet att utveckla skolans innehåll och så måste det också vara idag.

Hej HOPP!
Anne-Marie Körling 

som alldeles nyss läste detta abstrakt BROAR, BÖCKER, BARN:

 

 

 

Det här inlägget postades i Föreläsningar jag ger, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Systematiskt kvalitetsarbete i undervisningen, Undervisningen och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.