Den egna ordlistan – förslag till undervisningen

”barns hjärnor är som flugpapper för ord”

Eleverna får ofta ordförrådet av oss lärare. De får en lista med ord de ska öva på, träna stavning. Inte sällan fler än tio i veckan trots att kognitionsforskaren Peter Gärdenfors (2022) beskriver att barns hjärnor är som flugpapper för ord. Då är fjuttiga tio i veckan en aning för få. Jag har aldrig följt en sådan begränsande regel annat än om eleverna ska träna sin stavning.

Mina dagliga ord – giv mig idag: 

Varje dag vimlar det av ord i undervisningen. Kanske inte lika många som kan hittas i böcker och läromedel. Där kryllar det av ord. När jag undervisar ger jag eleverna tomma pappersark där de dagligen får fylla i de ord de upptäcker och vill lära sig. Eleverna får därför göra sin egen ordlista. Under en hel dag skriver de in de ord de upptäcker, gillar eller vill veta något om. På så sätt kan jag som lärare se vad eleverna upptäcker, gillar och vill veta något om. Arken dateras. Orden delas med klasskamraterna, först två och två sedan i helklass. I helklass får man lyfta något ord som man särskilt ville dela med de andra. Alla i klassen kan delta. Alla i klassen har sin ordlista. Orden kommer från olika texter.

Varför?

Anpassningen kommer inte med att alla gör samma. Alla förstår olika. Som lärare vill jag verka för aktiviteten att delta och därför ger jag eleverna möjlighet till aktivitet. Om jag ger dem en lista (vilket jag också gör men det blir ett annat blogginlägg) då ska min lista leda till samma aktivitet som när vi har våra enskilda listor. Vi delar helt enkelt med oss.  Passivitet, dvs, att ta emot påverkar inte lärandet. Det är aktiviteten som påverkar eleverna att lära. Med aktivitet kan man utmana:

• hur många ord minns du ur din kompis ordlista
• vilka ord får dig att tänka och fundera
• av klassens alla ord – skriv ner de du minns, eller de du vill behålla

Teoretisk koppling

Min praktik har alltid en koppling till något jag läst eller teorier jag kopplar mitt praktiska arbete till och sådant jag upptäcker kräver undervisning. Jag tror på aktiviteten, gemenskapen och att hålla lärandets fokus. Elevernas passivitet gör jag allt för att förvandla till känsla av mening och sammanhang, dvs, att delta och kunna påverka. Om detta skriver professor Claes Nilholm om i boken Perspektiv på specialpedagogik 2020. En bok jag tycker lärarlag ska läsa, begrunda och omsätta.

Detsamma gäller kognitionsforskaren Peter Gärdenfors samtliga böcker, i synnerhet den som beskriver och förklarar hur ord får mening .

Begränsa inte

Om ord, och hur vi kan ge en undervisning rik på dem, kan jag tala, skriva och läsa om. Det är ett oändligt äventyr. Begränsa det inte. Ös på.

Vid mina ord,

Anne-Marie Körling