Styrdokumenten – Att hitta dem i verkligheten och styra in mot innehåll!

Kursplanerna och läroplanen i verkligheten!

Här ser man lärare bära med sig sina dokument! Det ser så fint och roligt ut. Om man får säga det själv – väldigt professionellt ut. För att inte tala om vad det är!

Här kan man se lärare bära kursplaner och läroplan:

• i klassrummet syns de alltsom oftast. Eleverna vill så gärna ha information om att det hela går enligt planerna. Och givetvis får de veta att ”det gör det” och då är det så fiffigt att de finns en klassuppsättning med kursplaner och två tre läroplaner att tillgå.

• i samspel med eleverna. Det fina är att läraren alltid visar med sitt ömma och ledande pekfinger att matematikbokens text också hör ihop med vad som står i dokumenten. Det fina är att eleverna blir så imponerade över att alla samspelar så bra med att göra det möjligt för eleverna att nå målen. Det visste ju inte eleverna tidigare.

• i skolbiblioteket. Där är de inte alls. Alla är utlånande. Det är inte direkt några hyllvärmare säger den fromma bibliotikarien. – I vår skola är de där kursplaneböckerna svåra att få tillgång till. Det verkar som om lärarna har knutit dem till sina kunskapsbröst… du får  sätta upp dig på en lista. Det borde bli någon möjlighet till utlåning fram emot sommarlovet. Nå?

• i A-laget. Och i det laget går orden om innehållet runt och diskuteras. Det brukar vara så innehållrika möten. Alla kastar sig över gymnastikundervisningens skall. Sedan skrattar man gott åt att eleverna har lyckats. Någon föreslår att lärarna själva ska klappa sig för brösten. Då gör vi lärare det. Så bra det blir tänker vi unisont.

• vid rektorsinformation. Det är ju bra för rektorn kan det här så bra och det fina är att rektorn hela tiden säger – Oroa er inte för sådant som inte står i kursplanerna eller i läroplanen eller lagtexten. Det som inte står där ska vi inte ägna någon tid åt. – Näe, inte heller till kepsdebatt! Vi har inte råd med sådant trams!

• Då skolspykologerna funderar kring mentalisering med oss lärare. Och det är fint. För skolpsykologerna har en ny lagtext som gör att deras professioner också kommer att ingå i läroplansarbete och så kan de få vara med i verksamheten. – Hur gör vi det möjligt för Kalle att få leva sin kursplan? Sådana diskussioner kan vi ha med skolpsykologerna. Det ska bli spännande.

• Då skolhälsovården informerar om att de flesta barn är väldigt ok och precis som de ska vara, spring i benen och inkludering är det allra bästa

• På föräldramöten ifall föräldrarna frågar envist om skrivstilen och de engelska glosförhören från 1960-talet så kan vi tala med dem om det faktiska innehållet och varför och hur… Det blir så tryggt då – ja, för oss alla. Den form av styrning gillar jag.

• i alla fortbildningssammanhang – så att man vet att det som sägs från och av talare liksom hör ihop med någon slags idé (här är jag också hård mot mig själv, in under luppen) som är hämtad ur det lärare skall och bör göra. Klart att man också får visionera men då är det bra att man vet att det handlar om visioner.

• Hos naprapaten kan man lägga fram sina dokument eller tävla med läkaren om att lärarkåren också arbetar utifrån någonting som inte är hämtat ur luften!

• Jag gillar kursplanearbeten och läroplan för jag ser dem inte som passiva dokument som jag lägger som dörrstopp utan ser dem mer som dörröppnare för profession och elevens lärande. Jag tycker det är tryggt. Väldigt tryggt. Och så förvaltar jag ett gigantiskt hur. Det är utveckling.

• Oj, jag glömde – självklart har man med sig alla dokument då man är på sitt terminsutvecklingssamtal med sin arbetsledare och rektor. Kanshända att man också har med sig dessa då man löneförhandlar. Då kan man lämpligen slå upp under matematik: Där finns det saker att hämta då det gäller att förstå proncent och använda matematiska termer i vardagligt språk.