Lgr 11: Sex och samlevnad i ämnena!

SEXUALKUNSKAPEN I UNDERVISNINGEN

Med anledning av min första läsning av Camilla Löf´s MED LIVET PÅ SCHEMAT, om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen, en avhandling på Malmö Högskola blev jag omedelbart intresserad av sexualkunskapen i skolan. Efter 18 sidors läsning satte Camilla Löf sprätt på mina pedagogiska funderingar och tankar. Och det är bra, det är gott och jag välkomnar mina funderingar i relation till hennes tankar och text.

Jag har skrivit om min syn på livskunskapen och hur vi förvaltar uppdraget som ges oss lärare utifrån! Min krönika tar upp dilemmat att utan djupa pedagogiska diskussioner förvalta en metod och utan att ha granskat styrdokument.
Camilla Löf tar upp frågorna kring ämnets uppkomst och det är intressant. ”Särskilt intresse riktar jag mot de diskurser som de olika definitionerna av ämnet är inbäddade i. De olika tolkningarna av livskunskap tycks nämligen bygga på enskilda ideologiska och vetenskapliga synsätt på barndom samt på skolans roll i samhället”(Löf, C, 2011, sid 14).

Löf fortsätter; ”Som vi kan se vilar stora förväntningar på skolan, inte bara som institution för utbildning utan även som arena för förebyggande av social och samhälleliga problem” (Ibid. sid 16).

”Hälsouppdraget” skriver Löf, ”som under 1800-talet framförallt handlade om hygien, har under senare delen av 1900-talet blivit allt mer till en fråga om att fostra individer till att göra goda, frivilliga, hälsoval (Palmblad & Petersson, 2003). Det är utifrån denna horisont som jag menar att vi kan förstå skolämnet livskunskap. Som skolämne betraktat saknar livskunskap nationella riktlinjer och saknar stöd i läroplanen” (Ibid, sid. 16)

Jag funderar över stödet i läroplanen. Vi har en väl uttryckt värdegrund som torde vara en källa för pedagogiska samtal och hur vi förverkligar den i vardagens skola och tillsammans med varandra. Vad vi däremot har är sexualkunskapen. Jag har därför valt att studera hur den beskrivs och var den beskrivs i den kommande Lgr 11. Jag kopplar tankarna till Camilla Löf (2011):

”I detta sammanhang kom livskunskapen att omnämnas som ett sätt att kringgå pedagogernas rädsla för kulturkrockar i mötet med föräldrar med migrationsbakgrund. Annorlunda formulerat kan framväxten av detta nya skolämne sägas ha erbjudet en ny inramning av frågor som berör sexualundervisning. Med hänsyn till förväntade reaktioner från familjernas sida (Löf, 2005, se även Trondman, 2006) har innehållet i undervisningen paketerats som viktiga för ”livet” (snarare än att kalla det för sexualkunskap). Därmed hoppades pedagoger stärka sina argument att bedriva sex och samlevnadsundervisning utan att möta motstånd från föräldrar.”

Stödet för undervisningen vilar i Läroplanen och de grundläggande värden som inleder skolans uppdrag:

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden skola ska gestalta och förmedla.

Skolan ska främja för förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller annan kränkande behandling. (Lgr 11 sid 4)

Slut citat. Jag tänker på flera saker; Sexualundervisningen inramning? Rädslan för föräldrarnas åsikter och värderingar? Jag har därmed djupdykt i såväl läroplan som kursplaner i frågan om sexualkunskap. Var kan vi finna detta uppdrag:

Låt oss gå igenom kursplanerna. Vi börjar med Biologin:

Lgr 11 BIOLOGI

• Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4-6. Under rubriken Kropp och hälsa står: Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer … samt Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

• Undervisningen i biologi ska behandla följande innehåll i årskurs 7 – 9: Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv.

Lgr 11 ENGELSKA

• Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att; reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

• I årskurs 4-6 är det centrala innehållet under rubriken Kommunikationens innehåll: åsikter, känslor och erfarenheter. Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där engelska används.

• I årskurs 7-9 är det centrala innehållet under rubriken Kommunikationens innehåll: Åsikter, erfarenheter, känslor och framtidsplaner. Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i olika sammanhang och där engelska används.

• I årskur 7-9 är det centrala innehållet under rubriken Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion följande: Språkliga strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal genom initiativ till interaktion, ge bekräftelse, ställa följdfrågor, ta initiativ till frågeställningar och ämnesområden samt för att avsluta samtalet.

Lgr 11 NATURORIENTERANDE ÄMNENA

• Det centrala innehållet i de naturorienterade ämnena ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 1-3: Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Lgr 11 DE SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNENA

• Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 1-3 under rubriken Att Leva Tillsammans: Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Lgr 11 RELIGIONSKUNSKAP

• I texten ämnets inledande text, alltså varför ämnet religionskunskap syns orden: att skapa ömsesidig förståelse mellan människor.

• I syftestexten står: Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva.

• I syftestexten står: Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer.

• Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet.

• Det centrala innehållet i undervisningen i samhällsorienterande ämnen ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 1-3: Livfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

• Under rubriken Identitet och livsfrågor: Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.

• Under rubriken Etik: Vardagliga moraliska dilemman.

• Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7-9, under rubriken Individer och gemenskaper: Ungdomars identitet, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.

Lgr 11 – SVENSKA

• Den inledande texten som berör ämnet svenska i skolan: Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra tänker.
• Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att uttrycka sitt tal –och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för olika syften.

Min egen kommentar: Skönlitteraturens betydelse för förståelse, inlevelse, perspektivbyte, insikter och utsikter i största allmänhet.

Mina egna tankar kring detta:

Jag tror vi ska integrera och ämnesöverskrida. Vi har möjlighet till detta i den kommande läroplanen. Jag ser också möjligheter att leta efter gemenskap mellan ämnen och områden som vi ska undervisa kring. Jag kommer att fortsätta att göra rubriker av läroplanens innehåll. För det är om den vi ska orda. Det är den vi ska omsätta. Och det är kring den vi ska visa våra undervisningar och elevernas relation till våra innehåll.