Jag läser ”Från storslagna visioner till professionell bedömning” red Jonas Qvarsebo & Ingegerd Tallberg Broman, Malmö Högskola.
Det är en läsning som roar och fortbildar på ett alldeles utmärkt sätt. Jag får en god insikt i hur skolan har utvecklats från slutet av 1800 talet och fram till våra dagar. Jag ser gärna att denna skrift sprids och det generöst.
Jag har läst halvvägs och gör mig en bildningsresa i första klass, det lediga språket och det utomordentligt viktiga innehållet ger mig massor av tankar och förståelse för min yrkestid i dag.
Bottenskola – ja, alla dessa begrepp som hör till skolan. Bottenskola har inget med att det är en bottenlös dålig skolan utan en slags grundskola. Men jag finner att begreppen kring skolan är många och att vi faktiskt inte riktigt har kunskap om vad vi kallar saker och ting i dag. Vi har folkliga namn för förskolan och säger gärna dagis… osv.
Ja, vad sägs om
- barnträdgårdar (och yrket uppfostrarinnor)
- småbarnsinstituten
- korttidsbarnträdgårdar
- lekskola
- daghem
- storbarnkammare
- heltidsbarnträdgård
- hem
- fosterhem
- familjedaghem
- förskoleverksamhet
- förskolan
- eller helhetsbegreppet ”educare”
Vad heter våra verksamheter och våra yrken? Vad heter våra byggnader? Vad står våra begrepp för? Vad signalerar de? Vad signalerar orden? Hur ser samhällssignalerna ut?
Och vem är barnet som ska fostras? Utbildas? Formas?
Och till vad?
Dessa frågor är knutna till tid och samhällsutveckling! Jag ser gärna att vi är i framkant pedagogiskt. Erövrar tillbaka utbildningsyrken och polerar fram den pedagogiska kärnan i våra verksamheter. Ordentligt.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Kanske är det viktigt med ord – eller det vet jag att det är! Men alla de här begreppen flyter samman och laddas med olika värden och det känns lockande att börja på nytt med fräscha begrepp!
Jonas problematiserar fostransbegreppet och jag anar att ”omsorg” är minst lika komplicerat. Idag har sjukvården lagt beslag på ”vård” och de funktionshindrade ”omsorg”. Vad gör vi då – importerar något som känns lite nytt och fräscht: ”educare”.
Frågan är om det löser några status eller gränsdragningsproblem?
Ha det riktigt bra – Mats (som är förskollärare både i botten och på toppen)
Det finns mycket att hämta i förskolan. Det handlar om livslångt lärande. Skrev jag hämta? Som om man hämtar upp något? Jag menar att det finns allt att lära av perspektivet att människan är lärande – och att det börjar redan vid första mötet med andra människor. Jag är lite trött på hierarkier… ungarna mår nog inte riktigt bra av dem…