Hur att förbereda en text i undervisningenön

Jag ska visa hur jag förbereder mina textpresentationer, alltså även de jag gör i högläst form. Jag bekantar mig alltid noggrant för att förstå hur jag ska undervisa om texten.

Jag gör det i undervisningar kring

  • högläsningtexter som jag läser för eleverna
  • utvalda texter för eleverna att läsa
  • för att analysera texterna och dess svårigheter innan jag ger dem till eleverna
  • för att bedöma lärarinsatser – dvs – vad jag måste göra och undersöka av texten för att eleverna ska förstå den och utmanas i den
  • då jag köper in böcker till mina klasser… jag går igenom faktatexter, matematiktexter på motsvarande sätt.
  • Jag tar en liten del av texten.

Den text jag nu presenterar har jag gjort i undervisning med elever men också i undervisning av lärare. Det är utmanande och leder alltid in på nya banor.

Låt oss titta på vad jag gör:

Detta är inledningen till boken Pusspojken av Ulf Stark, 2010. Här förbereder jag mig med frågeställningar bara utifrån denna första sida:

  • Vad säger oss namnet Bo- Sture?
  • Hur vet vi att man talar i texten?’
  • Vilka är de som talar med varandra i texten?
  • Vilken relation har de?
  • Är svarar de varandra? (Här får eleverna gärna spela upp flera varianter; sura, glada, arga, en är arg, en är glad osv)
  • Hur vet vi något om åldrarna?
  • Vad säger det att den ena passar någon?
  • Var är de?
  • Vilken årstid tror ni är det kan vara?
  • Hur hör denna textintroduktion samman med bokens titel?
  • Utifrån denna sida som ni hört mig läsa och ihop med bokens titel – vad kan hända i nästa uppslag?
  • Ulf Stark – vilka böcker har vi läst?
  • Hur kan vi förstå att Ulf Stark har skrivit boken om vi tänker på Ulf Starks andra böcker?
  • Vad vet vi om Ulf Starks författarskap?

IDE och tanke kring elevaktiviteter utöver detta samtal om den här texten är ovan:

ELEVARBETEN med fokus på Ulf Starks författarskap:

Gör så här:

  • Kopiera första sidan av två, tre eller fyra böcker av Ulf Stark.
  • Dela ut dessa till eleverna.
  • Be eleverna läsa igenom dessa högt för varandra – två och två – (alla texter ska läsas högt – det är en Vygotskijtanke jag applicerar på min undervisning).
  • Diskutera berättargrepp – vad känner man igen? Hur inleder Ulf Stark sina böcker? Namnen… ja, låt eleverna få öppna och stora ingångsfrågor till att tänka och leta, argumentera och analysera.
  • Samla alla elever i ring – och diskutera samtliga texter i kollektivt – läs gärna högt – denna gång kan läraren vara högläsare av texterna. Eller kollektivt i ring … orden ska vara i rummet.
  • Summera och utvärdera lektionen.
  • Skriv ned elevernas synpunkter i ett worddokument genast och tillsammans med eleverna… denna kan sedan gå hem för genomläsning (om man nödvändigtvis måste ge läxor). Då kan eleverna redan detta.

Nåväl vi ska fortsätta med sidan jag visade här :

Jag har som sagt noggrant förberett mig i texten innan jag arbetar med den tillsammans med eleverna. Ja, också då jag högläser.

Jag har ringat in stjärten. Jag gör det därför att ordet är roligt och ordet kan möjligen höra ihop med ordet sädesärla. Jag tror att författaren Ulf Stark har en avsikt med sina ord och kunskap om hur han bygger upp sin berättelse. Det säger jag till eleverna. Vi talar alltid om författaren och då texten samtalas kring är Ulf Starks namn en relation vi etablerar. Så verkar jag för att alltid tala källa och skapa relation till källan. Det är så jag förstår den enklaste formen av källkritik.

Därför ringar jag in dessa två ord. Detta är för att göra mig själv medveten om att jag kan tala om ordens betydelse.

För vad är en sädesärla. Det är nu inte alla så bekanta med. Fåglar och blommor är en sak vi inte har så stora kunskaper om. Därför är det så fiffigt att författare skriver så ledigt om verkliga saker och ger oss ord som vi kan väcka kunskaper kring. Självklart avslutar jag läsningen här och har förberett med en film som visar gratis på Youtube:

Tänk – vi arbetar nu ”cross-the-curriculum” – alltså läroplanen inkluderas i arbetet men inte ämnesvis utan i ett sammanhang. Jag är i kursplanen och det vet jag om. Nåväl. Här har vi nu den lilla sädesärlan. Och vad kan vi lära av den. Den vickar på …

Ja, så planteras orden in tänker jag. Och detta är ledtrådar. Jag undervisar så här. Men innan jag gör detta med texten läser jag igenom den högt för mig själv:

Jag är väldigt noggrann. Men ni ser – det tar inte mer än 41 sekunder. Det är min introduktion. Jag läser alltså med inlevelse de tre första sidorna… men arbetar sedan med varje sida för sig. Jag ringar in ord jag vill utveckla förståelse kring, begrepp jag undrar om eleverna kan och hur de förstår dem och under min undervisning skapar jag ett tydligt fokus:

Författaren Ulf Stark använder ordet ”hoppa” en mängd gånger. Detta ord ska därför användas i mångfaldssammanhang i klassrummet. Jag brukar låta ord gå från elev till elev – de konstruerar meningar med ordet i – och vi får en mångfald av variationer kring ordet. Om vi kan så skriver vi en mening med ordet hoppa i – och får därigenom 29 meningar (om alla i klassen inklusive läraren som naturligtvis ingår i sin egen undervisning, alltså också gör) som vi kan sätta ihop till ett papper. Detta papper kan vi sedan läsa igenom högt och tillsammans. Vi kan därmed sedan sända hem det också – så kan eleverna läsa och göra det med bekräftelsen i ryggen – vi kan ju redan läxan. Topp!

Det viktiga är att läraren är medveten och gör sig förberedd med frågeställningar och ingångar i elevernas tankar. Det handlar också om att ge eleverna möjligheter att relatera till innehållet utifrån sina tankar och sina liknelser (textrörlighetsbegreppet ska vara i texten och eleven tjänst).

Matematiken i texten ska göras och upplevas

  • hur långt hoppar man två meter?
  • hur mycket är två meter om man måste tänka ett avstånd?
  • hur många hopp kan man göra för att hoppa två meter?
  • ur många godisbitar finns det i en godispåse?
  • hur stor är godispåsen? Visa med era händer!
  • Hur mycket kan en godispåse väga ungefär?
  • gör två meter med hjälp av en kompis?
  • Kan vi på 10 olika sätt visa hur man kan göra eller på annat sätt visa två meter?

En påse smågodis – jag kan inte missa en sådan möjlighet. Klart vi ska tänka oss en godispåse och skapa dess innehåll:

Gör en lista över ditt godisinnehåll:

Jag, läraren modellar:

ANNE-MARIES GODISPÅSE

  • två röda sega råttor
  • en stor vit sockerbit
  • en kola med lakritssmak
  • en svart salt fisk
  • en röd ferrari
  • en …

Ja, ni ser…

Därefter kan man göra min favoritlektion – Gissa mitt favoritgodis. Den har jag gjort många gånger. Den går till så här:

MITT HEMLIGA FAVORITGODIS – en generell tanke för undervisning. Jag bloggar om det imorgon. Nu håller vi oss till dagens lektion. Den är nog så innehållsrik.

Nåväl – självklart och i sann Vygotskijanda så får varje elev läsa upp sin lista. Sedan kan man ordna matematiska lektioner utifrån dessa listor… allt är i kursplanerna – cross the curriculum.

Så gör jag lektioner. Och dessutom mycket, mycket muntligt. Bara att ropa ut ordet SÄCKLÖPNINGSTÄVLING!

– SKrik ordet SÄCKLÖPNINGSTÄVLING

– Viska ordet SÄCKLÖPNINGSTÄVLING

– Säg det med ett frågetecken bakom

– Säg SÄCKLÖPNINGSTÄVLING som om ni aldrig hade hört ordet förrut!

– Ställ en kompis en fråga som innehåller ordet SÄCKLÖPNINGSTÄVLING…

Och du som läser här: SKriv en mening med ordet säcklöpningstävling – bara gör det – så får du se vad vi tillsammans kan åstadkomma!Denna undervisning i text fungerar över alla stadier. Jag har haft lärare från gymnasium som varit på besök hos min fyra och genomfört samma sak med framgång hos sina gymnasieelever. Vi måste arbeta medvetet med text.

This entry was posted in Frågekonsten, Källkritik och undervisning, Lektioner och lektionsförslag, Styrdokumenten, Svenska and tagged , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

13 Responses to Hur att förbereda en text i undervisningenön

  1. Marie says:

    Idag är det säcklöpningstävling på ängen bakom ladan.

  2. Anne-Marie Körling says:

    Jag har inte hoppat sättlöpningstävling sedan jag var ett litet barn.

  3. pia says:

    I dag såg jag två sköldpaddor som hade säcklöpningstävling i djurparken.

  4. Anne-Marie Körling says:

    Det var en spännande säcklöpartävling på ängen bakom Haninge Kommunhus.

  5. sspirit says:

    ”Säcklöpningstävling” är ett ord som jag inte uttalar lätt. Men roligt är det ändå.

  6. Anne-Marie Körling says:

    Säcklöpartävling kunde Sspirit skriva alldeles utmärkt i Anne-Marie Körlings blogg en vanlig tisdagkväll under det stora året 2010.

  7. Morrica says:

    För att vinna en säcklöpningstävling är det viktigaste att man kommer ihåg att skratta medan man tävlar.

  8. Carina says:

    Anders Andersson siktar på att slå världsrekordet i 100 meter säcklöpning i den säcklöpningstävling som avslutar kvällens friidrottsgala i Aten.

  9. Anne-Marie Körling says:

    Vid den senaste säcklöpartävlingen kom jag på 28:e plats av 28 möjliga.

  10. Anne-Marie Körling says:

    Jag skrattade så jag föll i min säck under den stora nationella säcklöpartävlingen som hölls i Landvetter år 2006.

  11. Bloggblad says:

    Jag tycker att alla politikerna kunde köra häcklöpningstävling så att vi ser vem som är bäst, i stället för att stå och lova en massa saker och tjata på oss rösta.

  12. Öpedagogen says:

    Ordet säcklöpartävling får mig att tänka på midsommarafton, mormor, hallon, julgransplundring, blå karamellfärg, kramar och pussar, med andra ord tänker jag på villkorslös kärlek.

  13. Lotta says:

    En säcklöpartävling är en snubbel- och skrattaktivitet. 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.