Skrivundervisning – mångfald av hur

Jag har fler skrivundervisningar:

• Modellat skrivande – alltså det skrivande läraren gör för att åskådliggöra hur, vad och varför. Strategier och tänkande. Hur gör man då man skriver?

• Gruppens skrivande – gemenskapen i skrivandet. Ofta efter en modellad skrivande undervisning har eleverna fått möta text och fokus och kan härma och utveckla i gemenskap med varandra.

• Delad skrivning – att dela skrivandet ihop med någon annan, oavsett vilken form, så ska delad skrivning alltid innebära muntlighet – att man läser upp för varandra, lyssnar in och kanske frågar eller berättar om sin text. Syftet är att höra sina egna ord. Och lyssna in andras ord. Det är en slags metakognitiv tanke kring det man skriver.

• Muntlig skrivning. Det är en undervisningsform jag har utvecklat. Den muntliga skrivningen (Körlings Ord) är en form av skriven text som börjar i de muntliga uttrycken. Från det talade språket till det skrivna språket. Så här låter det! Vi talar skriftlikt. Effekten av detta skrivande kommer mycket snart i elevernas arbeten. Elever behöver muntligheten för sitt skrivande.

• Det mottagande skrivandet – att det skrivna har en läsare, att texten kommunicerar. Om den inte gör det är det mycket svårt för eleven att förstå syftet med att skriva. Mottagaren kan vara eleven själv, men bör i första hand vara en förvaltande vuxen läsare – och läsaren kan mycket väl och utan att bedöma ge elevens text en litterär uppläsning.

Så ser jag på min skrivundervisning. Den är mer av en kommunikationsakt. Jag visar också att jag respekterar avsändaren. Och går i dialog men den som skrivit. Och i det fallet handlar det om att förvalta elevens, författarens och alla insändares vilja att kommunicera med mig. Jag vill värna avsändaren. Det är en form av källkritik jag absolut inte vill tumma på!