Social kompetens – att gå in i uppgiften tillsammans!

Min senaste bok handlar om hur undervisning söka in mot ett fokus, dvs, ett innehåll. Jag har genom åren sökt mig till möjligheterna att arbeta med elever och kring något. Jag tittar inte längre efter om eleverna är socialt kompetenta utan hur eleverna genom ett tydligt innehåll och med lärarens stöd på fokus på detta blir det genom och kring det som äger rum. Jag tror inte att social kompetens är något som anger något beständigt utan snarare något som förändras beroende på vad det är som ska göras.

Jag har alltid sökt befria eleverna från att vara fokus till förmån för att ge fokus att bli till kring. Därför undervisar jag så att mitt innehåll är tydligt och att jag själv inte överger det. Vi blir till för att vi får uppgifter att relatera till. Den blyge glömmer av sig och börja vägleda en kompis därför att uppgiften engagerar. Och ibland är vi tystlåtna och sociala – vi arbetar så intensivt med det vi gör – och den sociala kompetensen tycker jag är viktig, den att tillsammans gå in i uppgiften!

Jag tror därför inte på SET i skolsammanhang. Jag tror inte på det vi gör som separerar och genomförs utan att vi förstår kring vad. Det blir konstruktioner som mer säger att vi har gjort saker med eleverna och därmed tagit ansvar för våra uppdrag. Om vi däremot ger eleverna möjlighet att ”bli till” genom ett lärande objekt kan vi lärare lyfta aspekterna av detta lärande och hur och genom vem vi lärde. Det vill säga vi arbetar med något och lyfter fram också den sociala aspekten av hur vi lärde oss.

– Vad har du lärt dig av och om detta – alltså det som varit i undervisningens fokus

– Av vem lärde du dig, av vilka lärde du dig?

– Hur samarbetade ni för att komma fram till det ni gjorde?

– Vilka svårigheter/möjligheter bidrog samarbetet till?

– Hur samarbetade ni?

Mina elever har alltid fått samarbeta. En del samarbeten handlar om att få tala med varandra då man själv behöver, andra arbetar så att hela gruppen förstår. Jag bryr mig inte om hur samarbetet ser ut utan att eleverna utvecklar det samarbete som de själva behöver kring det de är i färd med att lära sig. Jag tycker dessutom att vi gör för stor sak av själva samarbetsformen, det vill säga, vad vi anser att den ska innehålla för kvaliteter istället för att ge mängder av förslag kring hur att samarbeta och utveckla denna förmåga i ljuset av något att samlas kring.