Lyft en lärare och tala om skolutveckling

Postat den 31/05/2011 av Anne-Marie Körling

Det är upprörande att en lärare kan vinna pedagogiska priser, utveckla undervisning, hitta på nya underbara vägar i läroplanen och kursplanerna och bemötas av tystnad, ointresse och en sur Jante som sitter med armarna i kors i en lärarsoffa överallt i skolsverige.

Det är varje rektors ansvar att lära lärare att skolan firar framgångar och att framgångar och utveckling av undervisning är delbara möjligheter för hela skolan. Rektor ska också ta sin Jante ur skolan! Det är en nödvändig handling.

För övrigt har skolan inte råd att förlora lärare som brinner för det de gör. Dessa lärare borde istället få en upplysningstjänst och vara de som tänder taklamporna i skolorna.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Jante sätter krokben för lärande lärare!
  2. Jante styr skolan!
  3. Skolutveckling: Jante borde få IG och omplaceras
Det här inlägget postades i Läraryrket och lärarrollen, Sorg, Styrdokumenten. Bokmärk permalänken.

7 svar på Lyft en lärare och tala om skolutveckling

  1. Jan Lenander skriver:
    31/05/2011 kl. 8:16 e m

    Jag filosoferar kring om den som sitter sur i lärarsoffan också är en lärare. Är det en lärare som fick se sina idéer stoppas, en lärare som fick inse hur lätt makthavare kan slå sönder de mest välgenomtänkta tankar? Finns det någon yrkeskår som varit så utsatt för Jante som lärarna? Smittar Jante?

  2. Anne-Marie skriver:
    31/05/2011 kl. 8:59 e m

    Jag läste dina tankar om skolledningens ansvar. Jag tror det är en ledningsfråga. Jag tror att Jante hindrar mycket. Men som du också säger – någon lärare har inte fått och blir sur för att andra får och så blir det fel över hela skolan. Lyft problemet och lys upp lärarna som verkar för skolutveckling. De behövs. A-M

  3. Hans Renman skriver:
    31/05/2011 kl. 9:27 e m

    Vem tänker du på?
    Eller menar du i största allmänhet?

  4. Anne-Marie skriver:
    31/05/2011 kl. 9:44 e m

    Både i största allmänhet och i synnerhet en person som jag känner lite avlägset. A-M

  5. Bengt skriver:
    31/05/2011 kl. 9:48 e m

    egentligen är det ett samhällsproblem och inte ett skolproblem. Idag är det två familjeförsörjare och ingen som överför etik och moral…

    Tyvärr beskylls läraren som felaktig…men det är inte hela sanningen…Vi lever också med en global värld… se vikarien..

    https://svt.se/2.122744/1.2063474/vikarien

  6. Filippa skriver:
    31/05/2011 kl. 9:53 e m

    Åh, Ann-Marie! Vilket viktigt och bra inlägg! En kollega till mig berättade om just detta för några år sedan. Hur märkligt och ledsamt det kändes att bli prisad, hyllad, inbjuden, uppmuntrad av många, många, många…. och samtidigt mötas av fullkomlig tystnad från rektorn på den egna skolan! Nästan så att han skämdes?

    Skäms på er, skolledare, som inte förstår bättre!!! 🙁

  7. Anne-Marie Körling skriver:
    01/06/2011 kl. 6:29 f m

    Hej Filippa. Jag tror det är så att man glömmer bort sina framgångar och vet inte hur stora tysta ord kan bli. Det räcker ju med att lyfta fram något faktiskt och säga – låt oss dela glädjen, låt oss dela stoltheten, låt oss få ta del av det som skett i varandras klassrum.

Kommentarer är stängda.