Surt sa räven om rönnbären

Vilken klok räv tänker jag. Alltså om räven äter av rönnbären så verkar räven lägga om kosten. Jag funderar också på om räven säger så på grund av att räven gillar det som är surt eller om det är så att det är för surt. Ska det vara ett utropstecken bakom det räven säger? Eller kanske är detta ett stilla konstaterande och ska avslutas med en punkt?

Jag har också funderat över vem räven säger det här till och hur högt räven talar. Något säger mig att räven viskar fram det här för rävar brukar väl smyga omkring runt husknutar och leta efter hönor och andra små gulliga husdjur som bönder och människor inte vill bli av med.

I stort sett förstår jag att detta har blivit ett ordspråk. Det måste ha varit stort tjohej kring den räv som sa så här. Jag menar att räven på flera sätt stack ut och gjorde väsen av sig – bara det att äta rönnbär och uttrycka sig om dem – kan få vem som helst att vilja sprida nyheten om talande rävar. Och den listige räven kanske har uppnått något slags mål med att få oss att diskutera det här om den talande räven? Vem är jag att veta.

Det här inlägget postades i Barns rättigheter och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

1 svar på Surt sa räven om rönnbären

  1. pekka karvonen skriver:

    Du vet säkert vad ordspråket står för, men för säkerhets skull om en elev frågar, som ju har rätt att veta:
    Äsch, pengar ger ändå ingen sann lycka, sa läraren som aldrig fick ett vettigt lönepåslag.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.