Kursplanerna är inga motorvägar och uppmärksamhet krävs på en snirklig väg

Ekelöf, dikt

 

 

 

 

 

Det är skillnad på uppmärksamhet som krävs då vi kör i 120 km/tim på en motorväg. Allt som ska påverka vår uppmärksamhet kring annat är borta. Vägen går rak. Vi kan köra fort. Vi ser mindre av omvärlden. Vi ser avtagsskyltar som annonserar att vi ska av vägen. Vi får flera varningar om att snart ska vi svänga av.

På snirkliga skogsvägar kan vi inte köra fort. Vi måste samspela med vägen och det som finns runtomkring. Det finns mycket att titta på. Fler känslor involverade. Nyfikenhet som väcks för att vi ser något vi inte tidigare har sett. Frågor som väcks därför att vi är mer långsamma; Vad kan finnas här? Vi börjar prata. Vi kör förbi små områden, vi ser en ko, en häst och vi är uppmärksamma på katten som springer över vägen. Vi hinner stanna. Vi hinner med. Något korsar vår väg. Vi kan välja andra vägar. Vid korsningen blir valen möjliga.

Skolans kursplaner är inte motorvägar för kunskaperna där vi har 60 minuter för det, eller 60 minuter för det, sen kan vi köra av och ta rast för att efter 10 minuter köra ut på utfarten och in i nästa kursplan, med en hastighet som är alldeles för snabb.

Ämnen är inga stuprör. Kursplanerna är snirkliga vägar för olika innehåll där vi måste upptäcka att innehållet i matematik också finns i innehållet för hem- och konsumentkunskap.

This entry was posted in Hinder för lärande, Inkludering, Lektioner och lektionsförslag, Pedagogik, Pedagogiska miljöer, Pedagogiska samtal. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *