Ibland då vi ger efter säger vi: Det får inte bli en vana! som för att hindra oss att göra det vi tycker om att göra. Det får inte bli en vana att elever kopierar själva. Det får inte bli en vana att eleverna får sitta inne och läsa sin spännande bok på rasten. Det får inte bli en vana…
Det är klart att vissa saker inte får bli en vana. Men då säger vi genast till och justerar det som ser ut att bli en vana och som dessutom är utanför vår kontroll. Därför måste vi reglera det som ser ut att bli en vana. Man får inte komma försent. Det får inte bli en vana. Naturligtvis ska elever komma i tid men frågan är hur vi kommer tillrätta med då de inte gör det. De flesta elever kommer i tid. Det är en vana de har. Det får därför fortsätta vara en vana.