Handen på hjärtat! Hur läser vi läroplanen? Det kan vara en fråga att ställa sig? En annan fråga är hur läroplanen syns i verksamheten, i det pedagogiska samtalet, vid rektors dragning och i klassrummet med eleverna?
Och om vi läser kursplanen, den vi undervisar ur och genom, hur har vi förstått samspelet med andra kursplaner och hur kan vi stötta samverkan, medverkan och idéer hur att skapa lektioner då vi inte vet vad de andra gör och vilket innehåll de har?
Hur ska vi kunna bedöma elevernas kunskapsutveckling om vi inte vet vad skolans innehåll är och hur det ska påverka till elevens lärande i vidare bemärkelse än att de förstår kunskaper i stuprör? Om eleven inte kan omsätta kunskaperna de får i ett ämne till ett annat ämne för läraren verkar inte för den förflyttningen?
Frågor, frågor, frågor.
Hur förstår vi ett annat ämnes kursplan om vi inte har kunskaper i ämnet? Kan vi se kollegans kunskaper i matematik genom att läsa kursplanen för matematik? En kursplan visar ju ett kunnande hos ämnesläraren, hur tar vi till vara den läsförmågan och de tankar det väcker? Läroplanen är en karta över vad skolan kan och ska ge eleverna. Varje läroplan är också en beskrivning av vad läraren som är utbildad i ämnet kan, hur kan vi förstå hur rik källan till lärande utveckling är?
Jag ser ingen annan väg än att vi åtminstone prövar att läsa in oss på ett ämne vi inte alls undervisar i och ser vad det är vi känner igen och vad som också finns i den kursplan vi själva vet något om? Vad är gemensamt?
Och till sist, var är läroplanen, den fysiska läroplanen? Syns den? Om inte synliggör den!
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
