”Kusken släppte av Stoner i utkanten av staden och pekade på en grupp byggnader som låg i skuggan av höga almar. ”Där har du universitetet”, sa han. ”Det är där du ska gå.”
I flera minuter efter att mannen kört vidare stod Stoner orörlig och stirrade på byggnaderna. Han hade aldrig förr sett något så imponerande. De röda tegelhusen låg utspridda ovanför ett brett grönt fält som korsades av stenlagda gångar och små planteringar. Den vördnad han kände blandades plötsligt med en frid och en trygghet som han aldrig förut upplevt.”
s. 17 Ur Stoner av John Williams, 2014
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
