Argumenterande texter behöver argumenterande undervisning

Körling fotograferar 2014

Vi ska undervisa om argumenterande texter och tar dem till undervisningen och berättar att de är just argumenterande texter. I undervisningen undersöker vi på vilket sätt texten argumenterar och om vad texten försöker säga. Vad är själva kärnan och hur byggs argumentationen upp? Vilka ord slår fast saker och ting och vilka meningar bygger på fakta och vilka gör inte det.

Ofta använder vi en text, aldrig två. En argumenterande text ingår i samtalet med en annan text eller något som det talas om i det yttre. Bibelns första kapitel slår fast att ”detta är berättelsen om …” Det betyder att texten korresponderar med annan text, om andra berättelser om hur det hela gick till. Det ska inte råda några tvivel om hur det hela gick till; ”Detta är berättelsen …”

De argumenterande texterna är många. En reklamtext är en argumenterande text som vill övertyga oss om att varorna som presenteras gör oss lyckligare, mer framgångsrika, smalare, hälsosammare och kan skänka allt av tillfredsställelse. Dessa argumenterande texter argumenterar finurligt med våra inre, genom att skapa känslor inom oss, känslor vi vill upphäva och göra oss fria ifrån, den att vi kan bli något annat genom att köpa något som skapar just det.

Att undersöka en argumenterande text handlar om att också skapa möjligheten för eleverna att argumentera. Texten inbjuder oss att tänka, tycka och själva komma till tals.

”Ambitionen med argumentationen är således att övertala/övertyga den andre att göra som man vill.” skriver Ann Heberlein i sin bok Etik (2014).

Att låta sig övertalas eller övertygas utan att samtala om hur, genom vad och varför kan inte ske i det tysta. Argumenterande texter ska leda till argumenterande samtal i klassrummet. Argumenterande texter ska ifrågasättas vilket kan betyda att eleverna uppmanas att skapa frågor och undersöka texten genom de frågor som skapas. Frågorna bör också riktas mot läsaren själv:

  • vad tycker jag själv om det som sägs?
  • vad har jag för kunskaper i frågan?
  • vilken är min erfarenhet?
  • varför håller jag med?
  • vilka känslor väcker texten inom mig?

Argumenterande texter ska också undersökas, här utgår jag främst från Ann Heberleins förklaringar om argumenterande texter ur hennes bok ”Etik” 2014:

  • vilka ord används som har att göra med slutsatser – därför, således, alltså
  • vilka ord används för att påvisa och förklara skäl – eftersom, för att, emedan
  • stämmer den fakta som presenteras – och vilken är fakta i frågan och hur vet vi det?
  • fördomar och förutfattade meningar

Dessa frågor och detta undersökande gör att argumenterande texter inte bara undersöks som objekt utan ingår i ett undersökande samtal där andra argumenterande åsikter och värderingar konfronterar texten och skapar engagemang i frågan och i de frågor som väcks. Det texten väcker hos eleverna av känslor, av kunskaper och av föreställningar och egna förutfattade meningar.

Frågorna i undervisningen

En argumenterande text har ett syfte – hur tydligt är detta syfte, kan vi identifiera syftet, är vi säkra på att detta är textens kärna eller finns det en annan underförstådd kärna som vi kan utforska och undersöka?

Vilka skäl radas upp och hur syftar dessa till att bygga på kärnan?

Hur ser slutsatsen ut och vad menar avsändaren att vi ska göra eller tänka? Hur väl lyckas avsändaren med det och varför låter vi oss påverkas? Vilka känslor vill texten frammana hos oss?

Vem är avsändaren? Med vem för avsändaren samtal? Vilken källa eller vilka källor refererar den argumenterande texten till? Vilka källor refererar texten inte till och varför då? Vad betyder den här texten i vår tid? Vad skulle hända om den här texten var en text som gick att läsa i 1800-talets slut? Skulle den fungera? Varför då och varför inte? Vad i vår tid möjliggör för just den här argumenterande texten?

Vilka texter är argumenterande texter?

En argumenterande text vill säga sitt. Det betyder att en argumenterande text kan involvera eleverna att säga om sitt. Läraren verkar för möjligheten att låta eleverna utveckla sin förmåga att argumentera genom att väcka frågorna och därmed utmana eleverna att tänka själva, förankra i sin verklighet och relatera, referera och inkludera den argumenterande texten i samtalet.

Varje elev ska i skolan få utveckla sina möjligheter att kommunicera och få tilltro till sin förmåga att argumentera, göra sin röst hörd och få möta en skola som framhåller betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter att sådana förs fram. Undervisningen ska vara saklig och allsidig.

 

Det här inlägget postades i Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.