Jag har precis läst ut Erbas bok: Blodsbanden, 2015. Och vinglar till efter att jag ställt den i bokhyllan. Det är en slags sorg över att jag har läst den och inte har den läsningen framför mig. Och så det stora tomrummet …
…
…
…
och så tänker jag att jag läser lite här och lite där i böckerna som finns runtomkring mig. Och så kom jag till inledningen i Boken om allting av Kuijer. Ja, jag är nog fast.