”Syster snigel”

Syster snigel

står nästan stilla i gräset, känselspröten sugs in

och rullas ut, störningar och tveksamhet …

Vad den liknar mig själv i mitt sökande!

 

Raderna är hämtade ur Tomas Tranströmers dikt Östersjöar 1974. Jag tycker så mycket om det som stör och det som innebär tvekan. Jag tycker om att inte veta. Inte självklart slå fast. Och att vara snigeln som måste tänka genom att dra sig undan ett tag.

Det här inlägget postades i Litteratur och läsning. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.