Dåtidens dröm om framtidens skola

I en längre fram här meddelad uppsats ger jag några antydningar om vad man redan dun kunde göra för att förhindra ”själamorden i skolorna”. Men först i framtiden skall man kunna låta själarna erhålla en full, fri självutveckling. Här tecknas endast i korta drag drömmar om denna skola. Jag säger med avsikt drömmar, på det ingen må tro mig framträda med anspråk att ge ett reformprogram, som redan nu kunde förverkligas.

Ellen Key; Barnets århundrade; Kapitel Framtiden skola, Albert Bonnier Förlag AB 1912, s. 51

Kanske drömde hon om barns rätt till den fria leken ”låt det vara en plats där barnen, ute eller inne, med samma frihet som kattungar och valpar få leka själva, hitta på själva, och endast förses med medel att hitta på och kamrater att leka med.Låt en klok kvinna sitta och se på; ingripa ifall ungarna hålla på att skada sig själva och varandra; stundom lära dem en rolig lek, ge dem en handräckning, en saga, men för resten vara passiv till det yttre, ehuru outtröttligt aktiv i fråga om att iaktta … ”

Kanske drömde hon om att tänka annorlunda kring ”Det stillaste, lydigaste barnet är det bästa skolbarnet. Det vill säga de mest opersonliga och färglösa bli alltid ”mönster”. Sålunda förvridas redan i skolan värdebegreppen. Ju mer kropp och själ visa sig passiva, lätt dresserade och receptiva, dess bättre resultat från skolans synpunkt. Odygsmakarna, de trotsigt individuella, de ensidigt originella bli i skolan martyrer för sin verksamhetslust, sin motsägelseanda, sina ”galenskaper”.

När jag läser Ellen Key och Barnets århundrade tänker jag på vad hon skulle säga idag och vilka drömmar om skolan hon skulle skriva nedteckna och belysa. Jag tänker också att hon kanske kunde vara en kollega vars drömmar vi lyssnade till, eller inte hann att lyssna till eller tyckte hennes tankegångar vara oss främmande, och därmed tystade hennes röst om skolan.

Hursomhelst – jag får många tankar och tycker att utgåvan från 1912 fortfarande innehåller drömmar och visioner om det kommande århundradet. Idag skriver vi 2016.

This entry was posted in Pedagogiska samtal, Visionerna. Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.