Hur vi kan arbeta med Ronja Rövardotter, del 1

P1370401

Några tankegångar för att bygga undervisning ur Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren. Det är inte en lektion utan ett flöde av lektioner. Boken kan vi arbeta varsamt med men lyfta frågor som gör att vi kan ta spjärn och hopp ur berättelsen Astrid Lindgren skrivit till oss alla.

Boken spänner mellan harmoni och disharmoni. 

Disharmoni leder till rörelse och förflyttningar både i tanke och handling. Hur gör Ronja när hon upptäcker att världen inte är som hon har förstått den? Överallt i boken får Ronja omvärdera. Det gör att hon kommer i konflikter. Vilka är dessa konflikter och hur tar de sig ut?

Sångens betydelse för något beständigt och kontiunerligt

Ronja föds till sång. Lovis sjunger!

Sången bär genom berättelsen om Ronja Rövardotter. Lovis sång blir Birks sång. Vårskriket är ett skrik som också är en sång. I musiken finns det många hyllningar till våren. Låt eleverna möta sånger och musik och gärna sådant de inte lyssnat till.

Med bandet till Lovis sång går Ronja ut i världen. När hon behöver kan hon nynna för att känna trygghet med sina rötter även när dessa äventyras.

Att upptäcka själv och på egen hand

Regler för vad vi får göra och regler vi måste bryta med för att upptäcka. Mattis har starka band till sin dotter men lär sig genom föräldrasamtal med kloka Lovis att han måste ge henne lite möjlighet att upptäcka världen också när han inte har överblick eller kan vara med. Han varnar henne för vad hon inte får göra. Reglerna är enkla. Ronja kan hoppa över dem. Men hon vet vilka de är. Hur ser dessa regler och förändraförmaningar ut idag, för barnen, vad får de göra? Och varför? Undersök vad Mattis skulle säga till dagens Ronja, där vi kliver in och blir Ronja?

Det här är ett förhållningssätt som vuxna måste kämpa med. Barnet måste få lämna avståndet till navelsträngen och staket måste klättras över. Så är det att växa. Men växandet kräver navelsträng och staket.

Hur kan man göra det i dag och i skolan? Får barn ha och kan de ta egna initiativ? Hur tillåts de påverka undervisningen och vad kan de påverka?

Klättra i träd

Astrid Lindgren klättrade i träd. I Norge är klättring en filosofisk idrott. Ronja övar sig där hon säkerställer att det inte är farligt att klättra. Hon övar sig i att inte vara rädd.

Allemansrätten

Berättelsen om Ronja Rövardotter är en berättelse om naturen. Och hur man som människa kan leva i samförstånd med den. Vilka lever i enlighet med naturen idag? Vad är natur? Vad är en skog? Barn har stadsvanor men visar sig vara rädda för skogen. Många barn jag talat med säger så. Också idrottslärare vittnar om att barn är rädda för skogen. Orientering är inte helt lätt som ämnesinnehåll. Hur kan man orientera sig i en skog? Hur er kretsloppet ut? Vattnet som droppar, ilar och forsar. Hur ser det ut i Ronjas värld? Hur ser det ut i den vi är bekanta med? Samtala.

I en enda skog finns många skogar.

Ibid, sid 82

Länge satt de där stilla och var i våren. De hörde koltrast och gök spela och gala så att det fyllde hela skogen.

Ur Ronja Rövardotter

Med teknik kan vi studera skogen, genom bilder och videor kan vi upptäcka den också från bänken i klassrummet. Med hjälp av teknik kan vi möta fåglarnas sång, vi kan höra forsens dån och vi kan ge barn och unga upplevelser av styrkan i vattendragen. Vad hindrar oss att föra in skog och vatten i klassrummen?

Identitet och rörelse

Ronja, liksom rövarna, måste ändra sitt livsinnehåll och sitt uppehälle. Ronja och Birk begär det av sina föräldrar. De sätter sig till trots. Det är deras syskonskap som ger dem styrka men också får dem att se. Att lämna något man är bekant med för att upptäcka något man inte är bekant med. Vem vill man vara i sina barns ögon? Vem vill man vara som människa? Vad finns att nå och räcka sig mot? Hur möter vi nya idéer när de gamla rostat och inte längre fungerar?

Från guld från människan till silver från jorden. Vad krävs för tankar för att förändra från att stjäla till att utvinna? Och i våra tider; på vilket sätt kan vi göra så att vi inte tömmer jordens resurser?

Men minns att inte störa upplevelsen av att också lyssna till högläsningen.

Jag återkommer!

Hej HOPP!

 

This entry was posted in Läraryrket och lärarrollen and tagged , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>