Jag har läst Ulf Starks bok Rymlingarna och ser många undervisningsmöjligheter. Det utan att förstöra boken. Den är sin egen och bär sitt innehåll. Även om jag tänker pedagogik och undervisning är det med varsamhet jag genomför dem. Berättelsen är viktig och bär sig själv. Men jag är utbildad i att tänka skönlitteratur och lärande. Det påverkar mig då jag läser. Jag hittar undervisningen överallt och vet därför vad jag kan göra och hur. Även om jag visar hur, vad så är det inte säkert att jag genomför de infallsvinklar jag har. Eleverna påverkar också och kan ge viktig riktning av samtalet.
Då jag läser, oavsett vad, ser det ut så här. Jag lägger lappar i böcker. Lapparna betyder olika saker beroende på hur de ligger i boken. De lappar som handlar om läsning och de som handlar om aktiviteter att göra. I detta fall handlar det om att koppla bokens innehåll till nätet och därigenom aktivera hur vi söker information, värderar den och hur vi resonerar om de kunskaper vi får eller inte får och vad det gör med berättelsen. Om vi tittar i mitt exemplar syns bland annat att jag vill utveckla undervisningen genom att söka på:
- sid 13; neonskylt med en tandkrämstub – vad hittar vi då och varför? Stämmer det med bokens berättelse? Varför? Varför inte?
- sid 24; Ordet lingonsylt – vad krävs för att göra lingonsylt? Hur smakar lingonsylt? Hur ser en lingonsyltsburk ut?
- sid 32; Flyttfåglar – vad menas med flyttfåglar? Hur ser man att fåglar flytta? Vad handlar det om för tid? När flyttar fåglar? Vad kallas de fåglar som inte flyttar utan stannar kvar? Vad behöver de för att klara sig? Varför behöver fåglar flytta?
- sid 35; ”Somewhere over the rainbow” är en melodi. I boken visar det sig att det är ”en av mammas favoritsång”. Vad menas med favoritsång? Vad betyder orden i sången? Vad är det man kan känna/tänka när man lyssnar till den? Spela upp sången, gärna varje gång du läser Rymmarna högt. Både inled och avsluta med ”Somewhere over the rainbow” och gärna med olika inspelningar.
- sid 46; Ordet semafor. Vad hör det ihop med för andra ord i berättelsen. Läs gärna sidan högt några gånger, tar knappa 50 sekunder, och försök att förstå ordet genom sammanhanget. Sök ordet på nätet och hitta en bild. Vad är det för signal och varför behöver man den? Vem är det man signalerar till?
- sid 113. Vad menas med pomerans? Smaka på ordet. Ulf Stark låter oss tänka om ordet pomerans så läs följande sidor och fundera tillsammans med den person författaren beskriver. Vad får ordet pomerans oss att tänka på? Vilka andra ord poppar upp bland oss i klassen? Skriv upp ordet och bokstavera det noga. Fundera över stavning och hur ljuden överensstämmer med bokstäverna.
Detta är alltså mina anteckningar för undervisningen. Jag har därmed förberett mig. Jag har också noga följt ordet lingonsylt eftersom det återkommer flera gånger och har en betydelse som vi nogsamt ska fundera kring. Jag hade förmånen att småprata lite med Ulf Stark och han berättade om just lingonsyltens betydelse och att han funderade på hur små ting kunde bli så betydelsefulla. Allt handlar om kontakt, tänker jag. Kontakten med dem som inte längre finns bland oss. En burk lingonsylt kan bära en hel berättelse om en annan person och gör det rent fysiskt. Det finns en handskriven text, lingonen är plockade av den man vill minnas och inte glömma bort. Den sista burken lingonsylt är ingen burk man äter upp i ett nafs. Den smakar man försiktigt av som den livgivande sylt det är.
Så här skulle jag göra högläsningen:
- Varje gång jag högläser skulle jag inleda och avsluta med sången ”Somewhere over the rainbow”. Det betyder att eleverna får lyssna om och om igen. Underskatta inte de rutiner som skapar kontinuitet och repetition. Om någon elev säger att ”vi har redan hört den” så är det sant. Och vi lyssnar igen. Och igen. Och igen. Gärna med olika artister och olika utföranden. Då vidgar vi sammanhanget. Melodin kommer ha betydelse i boken. När eleverna upptäcker det kan de göra kopplingen. Berätta inte det innan utan låt eleverna upptäcka sambandet.
- Läsa hela berättelsen utan avbrott för undervisningen. Vi måste få helheten. Det är berättelsen värd. Ulf Starks stämma ska vi lyssna till. Det är den vi bereder plats för i klassrummet. Berättelsen bör läsas så att den skapar det Ulf Stark ville.
- Vid andra omläsningen kan vi försiktigt tillsammans söka på nätet kring semaforen, flyttfåglar och lingonsylt. Det handlar om att samspela både med elevernas intresse och författarens text. När intresset är svagt hos eleverna bli en berättande lärare. Minns att det mesta finns i boken.
- Studera illustrationerna. Vad är illustrerat och varför? Låt varje illustration kopplas samman. Vad är den sammantagna bildberättelsen? Vad är gemensamt för alla illustrationer? Vad finns inte med? Varför då?
Några andra aspekter som kan beröras är:
- Tid – vilken tid utspelar sig detta? Ord som kan stötta funderingarna; fast telefoni, tunnelbanerutan, tunnelbanestation, osv. Det går också att fundera på om historien idag skulle vara möjlig att skriva med tanke på att vi har mobiltelefoner. Det gör att vi kan diskutera dessa? Hur skulle de lösa samma rymning idag då vi är sökbara och har telefoner som gör att vi alltid går att få tag på?
- Plats – Här nämns Slussen, Stomatolskylten, tunnelbana, skärgården – låt eleverna fundera på var det hela utspelar sig?
När det har gått en tid skulle jag läsa om boken återigen. Det visar att omläsningen är värdefull och att det är något som vi vuxna också gör. Omläsning betyder också att berättelsen öppnar nya innehåll som man kanske inte upptäckte vid första läsningen.
Och för vem fungerar denna bok?
Det fiffiga med berättelser är att de inte har någon åldersgräns. Jag har läst och blivit berörd. Det betyder att boken berör oavsett. Därför tycker jag man ska tänka mer utanför ”årskursboxen”.
Hej HOPP!
Anne-Marie Körling (Mina elever brukar läsa de sidor som jag har markerat med lappar och gjort anteckningar på. De ställer många frågor om varför, vad och hur jag tänker själv. Det är viktigt att eleverna ställer frågor. Frågvisa elever utbildar sig.)
Ulf Stark.
Kitty Crowther.
RYMLINGARNA
Lilla Piratförlaget
2017
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
