På stan med hunden. Tre gubbar. Lite rufsiga. Lite plufsiga. Lite högljudda. De ser hunden. Får man klappa, frågar en av dem. En annan letar i sin ficka och fiskar upp lite ditt och datt … ja, här är den … en liten hundgodis. Hunden blir glad och viftar på svansen och är plötsligt god vän med en av gubbar. Det klappas. Det viftas. Det fumlas med storhänderna på den lilla hunden.
De plirar mot mig och säger;
– Vill du gifta dig med en av oss?
Det äkta hundtricket! Sen skrattar de, vinkar och vinglar iväg mot något längre fram på gatan. Jag blir så full i skratt och skrattar när jag går åt helt motsatt håll. Tre friare på en dag …
Hej HOPP!
Anne-Marie
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
