Barnet släpper barnvagnen och tar några staplande steg. Barnet har fått syn på något. Det är det som gör att barnet släpper taget och glömmer bort att hålla i sig. Drivkraften att upptäcka och inte modet att släppa. Mamman som ser sitt barn ta några staplande steg säger genast:
– Akta dig så du inte ramlar.
Barnet stannar till. Men drivkraften att titta är starkare. Barnet går något steg till och försöker böja sig ner för att titta närmare
– Akta dig så du inte ramlar och slår i huvudet, säger mamman.
Världen tycks så farlig. Mamman vill inget ont. Hon har lärt sig att visa omsorg. Men samma omsorg kunde uttryckas med orden:
– Vad har du upptäckt?
– Fortsätt du så väntar jag här.
Hej HOPP kära ni.
Anne-Marie Körling
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
