Synrätten i elevkonferensen

Jag tänkte på elevkonferenserna. Det slog mig hur viktiga dessa är. Där ska varje barn bli omnämnt, samtalat om. Det är ett samtal om eleverna mellan många yrkesgrupper inom skolan. Jag önskar en slags annan inriktning på dessa elevkonferenser. Då vi vuxna samlas kring barnen är det av vikt att vi definierar vilken människo- och kunskapssyn vi omsluter barnet med samt att vi också talar i klartext om vilken läroplan vi tänker då vi diskuterar barnen. Jag tänker att innehållet kan utvecklas så här:

  • Fokuseringen på felsökeriet hos eleven och de elever som klarar sig prickas av med ett ok. Jag undrar vilket synsätt detta kan liknas vid. Jag vill att varje elev får omslutas av ord om sin lärande utveckling och möjligheter att få lära sig.
  • Varje individ i skolan ska ha rätt att omnämnas med sitt namn och med den respekt detta innebär.
  • Representanter från skolans matsal borde närvara med tanke på information om hur barn äter.
  • Då jag har god erfarenhet av vaktmästare och deras oerhörda betydelse för skolan och ungarna i den vore det intressant att också ha med vaktmästaren.

Så tänker jag.

Anne-Marie

Det här inlägget postades i Barns rättigheter och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

5 svar på Synrätten i elevkonferensen

  1. Morrica skriver:

    *nickar instämmande*

  2. Plura skriver:

    Viktiga saker du tar upp.

    När jag håller utbildningar i skolans systematiska kvalitetsarbete har vi en övning med hjälp av ett Lotusdiagram för att lärarena och skolledningen ska vaska fram vad som ska innehållas i en elevårdskonferens.

    Och Plura tycker att AM glömde en viktig deltagargrupp i elevårdssamtalet föräldrarna.

  3. Anne-Marie skriver:

    Jag vet inte om det är ett forum för föräldrarna. Men jag noterar din tanke. Spännande med diagram och att vaska fram ett gott innehåll. Mycket intressant Plura, A-M

  4. Anne-Marie skriver:

    Så bra Morrica, A-M

  5. Maria skriver:

    Jag är som lärarstudent förvånad och förfärad över det lilla inflytande eleven och föräldrarna har, när barn hamnar i problem med undervisningen. För min erfarenhet är att det är inte hos läraren och undervisningen ett problem söks, utan hos eleven. Det finns eventuellt en förväntan att förändra undervisning specifikt för just en elev, inte att tänka nytt och annorlunda för att eleven är en del i gruppen som alla ska lära sig tillsammans. Ett nytt tänk som kanske skulle gynna många fler elever.

Kommentarer är stängda.