Då jag var liten och man skulle ringa till någon var det något jag gjorde stor affär av. Jag skrev ned vad jag skulle säga. Jag tänkte ut vad personen skulle svara. Jag hade skrivit ned följfrågor. Ja, jag planerade samtalet. Var jag kär så var det ännu läskigare. Att ringa till någon och fråga … ja, om man kunde träffas och kanske hitta på något. Och så listan med alla frågor. Denna förberedelse.
Så tycker jag att förberedelser är idag. Lärare förbereder sig för mycket så att luften och friutrymmet inte ges. Det gör att eleverna kommer ikläm. De blir de som ska utföra lärarens innantänkta innehåll. Skollag och läroplan sätts då ur spel, dvs, den text som säger något om elevernas inflytande och möjlighet till påverkan och medbestämmande. Därför – planera – men utvärdera och undersök under lektionens gång. Det är mindre tidsödande och blir mer elevnära.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
