Här är jag. Hej HOPP!
-
Senaste blogginläggen:
- Krönika om boken jag nästan inte vågade läsa högt 2023-02-01
- Krönika om bilderboken som träffar i amygdala 2023-01-27
- Den kompetente läraren 2023-01-24
Kategorier
Korlingsord på Twitter
- @CPalonen Du ser allvarlig ut. Inte gammal. Inte sliten. Jag kramar dig hårt härifrån. about 19 hours ago from Twitter for iPhone in reply to CPalonen
Arkiv
Lev Vygotskij:
Talspråket är alltid begripligt för barnet; det uppstår ur ett levande umgänge med andra människor, det är en fullkomligt naturlig reaktion, barnets reaktion på vad som händer omkring det och berör det.
Kategoriarkiv: Skriver om ditt och datt
Utkast och skrivande lust efter att ha läst On Writing
Kvittot Väskan är full av kvitton. De ligger hopknölade i botten av väskan. Ett efter ett lägger hon dem framför sig på den plastduken. Några månaders inköp. Kvitton över varor hon inte längre minns. Viker ut dem. Studerar dem. Sorterar. … Fortsätt läsa
Publicerat i Skriver om ditt och datt, Undervisningen
Etiketter On writing, Stephen King
Lämna en kommentar
Ditt och datt dyker upp på min barndoms gård
Plötsligt befinner jag mig på mina barndomsgator. Tänkte först inte åka dit. Men så hamnade jag där ändå. Med bara några steg kände området igen mig. Mina vuxna fötter mindes hur man gick, hittade stigarna där vi sprang och den … Fortsätt läsa
Publicerat i Skriver om ditt och datt
Lämna en kommentar
Morgonpromenad i parken och ungen som …
Redan halv nio på morgonen hör jag livliga rop från parken jag närmar mig. En liten, jag gissar, femåring cyklar på sin cykel och när farten är tillräckligt hög sträcker barnet ut benen och skrattar lyckligt. Jag följer … Fortsätt läsa
Publicerat i Skriver om ditt och datt
Etiketter ett tålamod som en lärare, femåringar, femåringen, klättra i träd
Lämna en kommentar
Platta semlor, födelsedag och Iors syn på saken
Det var min födelsedag. I tider av covid-19. Ensamheten kändes därför mindre ensam. Jag är mer för mig själv. Det är inte ensamt. Men nu är det egna livet utan sociala krav eller förväntningar. Jag trivs där jag är. Med … Fortsätt läsa
Vänskapens stig
Min mormor och morfar lät bygga huset. De bodde sedan där i nästan 70 år. Vi kallade stället för ”Villan” och det var ett ord som samlade oss. Det var ofta dit vi gick. Jag lärde mig att cykla hela … Fortsätt läsa
Döden var den kvarlämnade kaffekoppen
Det var under de där skrämmande timmarna då jag förstod men inte förstod att mamma omkommit på MS Estonia. Jag skulle säga att det tog dagar, veckor och månader för mig att känslomässigt begripa. Men mitt huvud var iskallt. Hela … Fortsätt läsa
Publicerat i Skriver om ditt och datt, Verkligheten
Etiketter döden, Estonia, frukostkoppar, kaffekopp, Niklas Rådström, Som har inget redan hänt
Lämna en kommentar