Kategoriarkiv: Skriver om ditt och datt

Utkast och skrivande lust efter att ha läst On Writing

Kvittot Väskan är full av kvitton. De ligger hopknölade i botten av väskan. Ett efter ett lägger hon dem framför sig på den plastduken. Några månaders inköp. Kvitton över varor hon inte längre minns. Viker ut dem. Studerar dem. Sorterar. … Fortsätt läsa

Publicerat i Skriver om ditt och datt, Undervisningen | Etiketter , | Lämna en kommentar

Om Sorgens Ocean

Sorgen är en ocean. Så stilla ibland. Så upproriskt andra gånger. Ibland en tsunami. Sköljer skoningslöst över vardagen. Så de stilla krusningarna på ytan. Det milda och möjliga. Och snäckorna. Stenarna. Den lena sanden under de nakna fötterna. Det vackra … Fortsätt läsa

Publicerat i Barns sorg är randig, Skriver om ditt och datt, Sorg | Lämna en kommentar

Ditt och datt dyker upp på min barndoms gård

Plötsligt befinner jag mig på mina barndomsgator. Tänkte först inte åka dit. Men så hamnade jag där ändå. Med bara några steg kände området igen mig. Mina vuxna fötter mindes hur man gick, hittade stigarna där vi sprang och den … Fortsätt läsa

Publicerat i Skriver om ditt och datt | Lämna en kommentar

Morgonpromenad i parken och ungen som …

    Redan halv nio på morgonen hör jag livliga rop från parken jag närmar mig. En liten, jag gissar, femåring cyklar på sin cykel och när farten är tillräckligt hög sträcker barnet ut benen och skrattar lyckligt. Jag följer … Fortsätt läsa

Publicerat i Skriver om ditt och datt | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Platta semlor, födelsedag och Iors syn på saken

Det var min födelsedag. I tider av covid-19. Ensamheten kändes därför mindre ensam. Jag är mer för mig själv. Det är inte ensamt. Men nu är det egna livet utan sociala krav eller förväntningar. Jag trivs där jag är. Med … Fortsätt läsa

Publicerat i Skriver om ditt och datt | Etiketter , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Vänskapens stig

Min mormor och morfar lät bygga huset. De bodde sedan där i nästan 70 år. Vi kallade stället för ”Villan” och det var ett ord som samlade oss. Det var ofta dit vi gick. Jag lärde mig att cykla hela … Fortsätt läsa

Publicerat i Skriver om ditt och datt | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Döden var den kvarlämnade kaffekoppen

Det var under de där skrämmande timmarna då jag förstod men inte förstod att mamma omkommit på MS Estonia. Jag skulle säga att det tog dagar, veckor och månader för mig att känslomässigt begripa. Men mitt huvud var iskallt. Hela … Fortsätt läsa

Publicerat i Skriver om ditt och datt, Verkligheten | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar