Lektionsidé: Att göra matematik och mycket mer av ett innehållsregister

Regnbågens fånge av Janne Lundström

Den här lektionen har jag gjort med alla mina klasser. Låg, mellan och hög. Den att titta på innehållsregistret. Låt oss säga att vi väljer att läsa Janne Lundströms underbara bok ”Regnbågens fånge” 50 dilemmasagor från Afrika. Då man slår upp innehållsförteckningen så löper den över två sidor. I innehållsförteckningen finns 50 kapitel, redan omslaget berättar ju det (den kopplingen kan vi göra och hjälpa eleverna att se).

Vi kan göra matematik av innehållsförteckningen. Låt oss göra bråk av innehållsförteckningen.

Innehåll ur Regnbågens fånge av Janne Lundström

Hur många kapitel innehåller siffror eller antal? Det finns sex kapitel som innehåller antal och siffor, 6/50:

6/50 av bokens kapitel innehåller siffror eller antal.

  • Tre sagoberättare
  • Tre magiska ting
  • Tre mästarprov
  • Tre snabba pojkar
  • De femte ögat
  • Fyra bortjagade

Hur många kapitel innehåller djur? Tio kapitel innehåller djur.

10/50 av bokens kapitel innehåller något ord om djur.

  • Vildsvinsjakten
  • I ormens mage
  • Tjuven, råttan och ormen
  • Kokt fågel med ris
  • Lejonvännen
  • Elefantjakten
  • Hästen från himlen
  • Den försvunna apsvansen
  • Soppa på en ko
  • Guldhönan

Hur många kapitel innehåller bara ett ord? 11 kapitel innehåller bara ett ord.

11/50 av bokens kapitel innehåller ett enda ord.

  • Törsten
  • Lejonvännen
  • Vildsvinsjakten
  • Brödrakampen
  • Lejonvännen
  • Elefantjakten
  • Rökarna
  • Tvekampen
  • Kärlek
  • Storsovarna
  • Äggprovet
  • Guldhönan
  • Bönätarna
  • Elfenbensfyndet

Hitta på andra uppdrag … Hur många kapitel innehåller …

Detta betyder att vi läser innehållet i boken, räknar på innehållet och lär oss bråk, och kanske väcker nyfikenhet på ord som vi inte kan, kapitel vi undrar vad de handlar om. Vi kan också räkna ut hur långa kapitlen är genom att räkna sidorna? Finns mycket matematik och läsning i den här boken. Ha så roligt!

Publicerat i Boken i undervisningen, Matematikundervisning, Ordförrådet | Kommentarer inaktiverade för Lektionsidé: Att göra matematik och mycket mer av ett innehållsregister

Gitarrens hjärta

Gitarren har kropp, hals, huvud och eleven ser, tänker och funderar:

Var sitter hjärtat? 

Elevernas frågor kan göras filosofiska. Vad sitter hjärtat på en gitarr? Sitter det i tonen som sprids i gitarrens håliga inre? Sitter det i strängen som vibrerade? Sitter det i fingret hos den som spelade? Sitter hjärtat i den som spelar?

Publicerat i Frågekonsten | Kommentarer inaktiverade för Gitarrens hjärta

Denna vårkänsla: Jag filar på nya avslutningstal … skriver!

Jag filar på nya avslutningstal. De kommer på bloggen. Jag skriver också en liten antologi. Roar mig.

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Denna vårkänsla: Jag filar på nya avslutningstal … skriver!

1951 – om hur vi kunde tänka om barns läsning

”Nu har vi gjort klart för oss de stora linjerna i vår inställning till barnens litterära upplevelser. Vi har bestämt oss för att skydda dem för det som kan skada deras personliga trygghet utan att ändå beskära deras frihet. Vi tycker att vi ser med ett vidsynt leende på Stålmannen och hans likar, men vi vet att i längden vill vi ger våra barn bättre ideal. Vi vill hjälpa dem att uppleva verkligheten och förstå poesin.

Men det fattas något väsentligt. Vi har ännu inte ett ögonblick lämnat vår vuxna, upphöjda ställning som uppfostrare. Vi har hela tiden tänkt för barnen – nu ska vi släppa våra vuxna jag och tänka med dem. Pappa ska bli pojke på nytt och mamma skall glatt få med på ”vad det är tjusigt med kärlek”, som en tioåring uttryckte det.”

Böckernas värld, ur Barnen, livet och vi, 1951

 

Publicerat i Boken i undervisningen | Kommentarer inaktiverade för 1951 – om hur vi kunde tänka om barns läsning

Underbara ordförrådprogram! Se detta! Med eleverna, för er själva. NJUT!

Den här filmen finns på Youtube, alldeles för få träffar. Låt oss skolträffa och ge eleverna den här filmen. Den är rolig, den är underbar, den är lekfull och ordet telefon förklaras på ett fiffigt sätt. Ställ frågor om mikrofonens koppling till ryggsäcken, vad händer därinne? Och vad händer med känslorna som måste få hitta ett ord för att bli mentaliserade.

Ordförrådet är ett stort generöst slott! Delbart.

Ingvar Kjellson firar sin nittioårsdag med att spela KörsbärsträdgårdenStadsteatern.

Publicerat i Ordförrådet | Kommentarer inaktiverade för Underbara ordförrådprogram! Se detta! Med eleverna, för er själva. NJUT!

Fem lätta insatser för att skapa läsnyfikenhet!

Körling fotograferar 2013

Fem lätta insatser för att öka läsnyfikenheten:

  • Läs själv. Är du i skolan ta fram texten/boken där du är. 
  • Dramatisera ditt ansiktsuttryck: Skratta när du läser, se rädd ut när du läser, se sorgsen ut när du läser, se förvånad ut då du läser.
  • Inte anträffbar för världen: Du hör inget. Boken fängslar dig så! – You talkin´ to me?
  • Högläs för att du vill dela med dig. Anslaget är: ”Lyssna på det här … ”
  • Var generös med ditt läsande: Bär med dig böcker. Tala om att du läser och … och lägg dina böcker i någon annans händer. Så att de får känna, och titta, fånga en mening eller två.
Publicerat i Boken i undervisningen | 3 kommentarer

Spegel, spegel på skolväggen där …

IMG_1426

Spegeln på väggen, vad är det jag ser?

Vi speglar oss. I andra. Vi speglar oss i det vi läser. Vi speglar oss i varandra. Vi speglar oss i våra sammanhang. Och i enskildhet, vi speglar oss i badrumsspegeln, eller i fönsterglaset där du färdas med bussen, tåget eller i bilen. Vi speglar oss. Hur vi förstår vår spegelbild handlar om vilken kultur vi befinner oss i och hur vi inom oss förstår oss själva, eller hur vi tror att andra ser oss.

Om vi speglar oss i skolvärlden? Vad händer? Är bilden av mitt lärararbete helt oigenkännligt i samhällets spegel? Min syn på min undervisning, hur roligt jag tycker det är att undervisa om verb eller om kristallens kemi speglar sig i elevernas frågor och följande av lektionen? Är skolans kultur hoppfull speglar jag mig i den även om min egen dag känns trist, jag lånar kraft av den kulturen jag befinner mig, kan låna spegelbild där jag är. Kollegans iver att gå in i lektionen kan göra att jag också känner arbetsglädje. Att spegla sig i det kollektiva missnöjet och själv känna att mitt lärararbete är vitten värt påverkar min ryggrad och min tro … kanske jag ska söka nytt arbete … och så speglas hopplösheten i lektion efter lektion.

Vi kan hålla upp en spegel – men vad är det vi ser? Varför ser vi det vi ser? Vem är det som syns i spegeln? Varför? Går det att spegla sig i mig? Hur speglar jag eleverna? Vad speglas? Kan jag orka bära upp den egna inre spegeln jag har av mitt arbete trots att den yttre slungar tillbaka en annan?

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen, Värdegrunden, Verkligheten | 1 kommentar