Upprop: JUST NU LISTAN! Hjälp mig med den pågående JUST NU listan!

Den illustrerade bilden i DN gör mig mycket sorgsen. Skolan illustreras som ett lappat fartyg som måste lagas under resans gång, färden den har lagt bakom sig inte rak, skolbåtskroppen lämnar en vinglig färd bakom sig och så den kommande färden utför det stup som kommer krossa skolan totalt. Och det ruttnande skrovet syns svart av ristet trä. Bokstäverna ”skolan” har ojämna versaler. Och färden tycks ensam. Inte ens skrattmåsar följer båten. Och det levande innehållet tycks alldeles för tystade. Inte ett ljud hörs annat än kaptens förtvivlade hammarslag på båtens utsida.

Rubriken säger att skolan nu har en unik chans. Chansen vilar i breda politiska överenskommelser. När jag skriver den meningen upplever jag en slags lättnad. Skolpolitik oroar mig. Signalerna om den dåliga skolan som ska repareras oroar mig. Den där osynliga kanten med ett okänt stup oroar mig. Är det framtiden och är det ungarnas möjligheter framöver? Vad går i djupet? Vad och vem kan vi rädda ur skolvraket?

Den där oron som kryper in i oss när vi anar olycka. Den kan leda till att vi blir stela och handlingsfattiga, vi resignerar inför det kommande. Den kan också leda till kraft och innovation och vem som visar den kan vi omöjligt veta. Kris skapar plötsliga lösningar. Men den långsamma rädslan gör att vi klär oss varmare var och en för sig, kanske trycker oss intill någon eller klamrar fast vid där ägodelen vi inte vill skiljas ifrån, den kan leda till att vi kramar om det minsta av hopp, en simring eller något annat vi tror kan få oss att flyta. Vad är det som är trasigt i skolbåten? kanske vi frågar oss. Kanske har vi då förlorat överblick och känsla av att kunna påverka. Kanske handlar det då om att agera i fara, utan tankar om utan görande för den stund som måste räddas.

Det farliga med en resa i en båt är att alla sitter i samma och krafterna utanför båten är starka som vindar i storm. Men den skapade vinden? Den vind vi talar om som vi ännu inte känner. Framtiden! Den vind vi tror oss känna. Någon räcker ut en hand mot vinden och säger att den inte finns, någon annan säger att snart är vi i orkanens öga och så kastas vi hit och dit mellan hopp och förtvivlan. Det fina i kråksången är kanske att de som är i båten fortsätter att ge mening och innehåll till den resa som några andra stakar ut. Som i undergångsfartyget Titanic spelas det musik i skolbåten. Det serveras mat för att något måste pågå som håller oss kvar vid det verkliga. Någon berättar en saga kommen ur de hundraåriga traditionerna och lugnar en orolig skara med den. Några sitter och funderar över varför de aldrig fick lov att visa sin kompetens och få den erkänd. Läraren i slöjd är inte tillfrågad om det fungerar att laga ett skepp med häftstift och lim. Vi sitter i samma båt. Men vi sitter inte i samma bild.

Kraften i skolan finns i själva skolan. Skapas av dem/vi/oss som är i skolan. De är slutligen läraren och eleven som gör skolan till något möjligt och kanske något hoppfullt. Den lärare som berövas sitt hopp om sitt yrke och sin förmåga måste få läka ihop. Det krävs att förutsättningarna skapas genom att de som styr och ställer för skolresan övar sig i tillit om det som pågår. Att oron stillas och att vi gemensamt ser över både färd och kropp.

JUST NU PÅGÅR DET SAKER I KLASSRUMMEN, I FRITIDSVERKSAMHETERNA, I DE PEDAGOGISKA SAMTALEN VID SKOLAN: 

Djupt inne i båten, under pågående resa, äger detta rum:

• Just nu lär sig eleverna i en klass i Lappland att diskutera text gemensamt med varandra

• Just nu undervisar en lärare på Gotland elever så att de redan i årskurs fem blir små civilingenjörer

• Just nu får en musiklärare eleverna att begära att få lyssna till ett stycke av Mozart och dansa till det.

• Just nu fortsätter en lärare att lyfta skolan med en slags hävstång från skoldiskussionen.  mot undergången startade ett skollyft

• En lärare i Alvik flippar lektioner så att andra lärare och elever kan lära, dela och få, det händer just nu.

• en lärare i en folkhögskola diskuterar pedagogik på Twitter

• en generaldirektör twittrar heja till några elever inför de nationella proven

• en professor skriver med några rader i sina tweets – Skapa frågor till undervisningen!

• Just nu blev en trafiklektion en verklig elevdemokrati med synlig rösträtt för elever i årskurs ett

• att diskussionen förs just nu här och där om elevernas motivation

• sker det medveten undervisning för att lyfta förmågor i en skola någonstans i skolSverige där en lärare gillar Lgr 11.

• Just nu skriver en klass i Stenungsund undrar eleverna om skiljetecken och läraren låter diskussionen vara själva lärandet.

• några elever i Årsta skriver sagor och berättar om dem i en liten film

• just nu sitter två klasser, årskurs 7 i Ljunghusen Vellinge och skriver lustfyllt på sina fiktaiva resebloggar. De berättar om sina lärdomar kring varor och handelsmönster kopplat till hållbar utveckling

• Just nu: I Ullared på Apelskolan skriver två av 9:orna ihop sina egna sommarpratarprogram, som en avslutning på högstadiet. Programmen publiceras sedan på skolans blogg och avlyssnas gemensamt.

• Nästa vecka ska jag följa med två elever som gått i final i http://www.webbstjärnan.se, dessa elever har skapat en egen webbsida och ett podcastprogram på Österänggymnasiet i Kristianstad, http://www.aikvadrad.se

• Just nu har ett skapande skola projekt beviljats och en lärare och resten av kulturskolan tillsammans med en årskurs två  i Kungälv skapa den nya sångskatten utifrån barnens egna texter, sångglädje, skrivarglöd och gemenskap i överflöd.

• I Borlänge skriver sexorna om sina drömmar och framtidsvisioner-var de är och hur de lever om tio år, diktar sångtexter som framförs proffesionellt av musiker, ger förslag till kreativa skrivuppgifter till varandra och skapar kärleksnoveller för glatta livet!

• Två motiverade och engagerade åttor i Nyhamnsläge utvecklar förmågan att planera och dokumentera systematiska undersökningar med hjälp av kamrat- och självvärdering i bästa BFL-anda

• Just nu för elever i år 6 långa, lärande och intressanta diskussioner om genus och hur vi är mot och med varandra. Utifrån boken Tusen gånger starkare av Christina Herrström Genom diskussioner, texter i reflektionsbok samt tankar och texter på bloggen har eleverna gett varandra insikten att skönlitteratur kan spegla den egna tillvaron och ge redskap att hantera den.

• Just nu i Härnösand:
  

  Under tiden förskoleklasseleverna väntar på mig inför högläsningen har ALLA grabbat tag i varsin lättläst bok och ljudar och läser halvhögt för sig själva när jag kommer.

• Här om dagen mötte jag en lärare som uttryckte sig så här: Har aldrig känt mig så trygg i mitt uppdrag som nu med Lgr 11! Någon dag senare träffade jag en förälder som talade om sina barns proffsiga lärare. Då tänkte jag: nu vänder det kanske…..

• 90 elever (f-3) kommer att lajva i Frestaskogen imorgon. Deras samarbetsförmåga kommer att sättas på prov, deras engagemang kring det skrivna ordet kommer att tas i bruk.

Lägg till det du gör och lär just nu, tänker i en rad i kommentarsfältet. Om något pågående i ditt klassrum, stort som smått. En mening om det pågående och jag lägger in den i listan! Och länkar om det finns! Må den bli lång! 

”Utan framtidstro bland lärarna kan den onda cirkeln knappast brytas.” DN 11 maj 2013.