Textsamtal: frågor att ställa vid textsamtal

Läser Hjalmar Söderberg Historietter och läser alla inledningar. En föll jag för:

”Åter är det höst och mörka dagar, och solen gömmer sig i rymdens skummaste vrå, för att ingen skall se hur blek och åldrad och tärd hon blivit denna sista tid. Men medan blåsten visslar i fönsterspringorna och regnet porlar i takrännan och en våt hund tjuter framför en stängd port därnere på gatan, och innan höstens första brasa ännu brunnit ned i vår kakelugn, vill jag berätta er en saga om duggregnet.”

Jag skulle gärna ta den här till undervisningen, oavsett årskurs, och göra enligt följande:

• Visa texten för alla på whiteboarden
• Läsa den högt för eleverna
• Låta eleverna läsa efter mig, beroende på läsförmåga, eller mumlande självständigt högt för sig själv, eller parhögläsning två och två. Då lyssnar en och den andra högläser för att sedan byta. Ju fler gånger vi läser texten högt ju fler möjligheter att upptäcka hur vi förstår den och vilka tankar den föder.
• Jag skulle sedan diskutera texten utifrån meningsuppbyggnad – alltså alternativ till hur att skriva – utan att den ursprungliga modellen förändras.
• Eleverna skulle få följande frågor:

• På vilket sätt förstår vi att det är höst?
• Hur skulle vi beskriva ljuset?
• På hur många sätt beskrivs ljus och mörker i texten?
• Vilka ljud kan vi höra i texten?
• Hur låter de?
• Beskriv huset utifrån de fakta som finns i texten?
• Vilka personer finns där?
• Vem är berättelsen riktad mot?
• Vem är berättaren?
• Var befinner sig berättaren?
• Vilken tid utspelar sig detta?
• Tid på dygnet?
• Vilka tidsmarkörer finns i texten?
• Vilken stämning är det för att berätta?
• Hur beskrivs solen?
• Vad menas med sista tid?
• Hur ska vi förstå ordet vrå?
• Pendlingen mellan första och sista?
• Den stängda porten – vad kan den betyda?
• Vad betyder hundens tjut?

Historietten ”Duggregnet” är skriven 1897. Hur skulle vi skriva en liknande början 2015? Härma författaren och pröva att skriva en liknande början. Jag skulle också låta eleverna skriva en saga om duggregnet.

”Det var en gång, en höst, då solen hade gömt sig i en vrå. Då sprakade elden i en kakelugn och eleverna i klassen satt och grunnade på hur de skulle skriva om duggregnet. Eleverna tyckte att duggregn var väl inget att skriva om då läraren hojtade att ”ni har ju lärt er om vattnets kretslopp” skriv om det? Eller skriv om duggregnet som inte heller ville dugga. Skriv om stövlarna, vattenpölarna eller språnget till bussen när man snart vet att det är regn. Läraren hade massor av fiffiga idéer. – Som om det vore så lätt, sa eleven till en annan elev. Som om duggregn gick att skriva om? … ”