Textsamtal och frågor som aktiverar – ett lärande exempel

Här är en lektion som jag planerar och som jag har genomfört. Eleverna jag gjorde den tillsammans med har till uppgift att skriva om brev. Jag vill härmed visa vad jag gör innan jag undervisar.

1) Val av text

Jag väljer att göra ett textsamtal genom Brevet från Lillan av Evert Taube.

Texten lyder:

Pappa kom hem!

För vi längtar efter dej!

Kom innan sommarn är slut, lilla pappa!

Åskan har gått,

och om kvällen blir det mörkt,

stjärnorna syns nu på himlen igen.

Allt jag vill ha

är ett halsband av korall,

ingenting annat, det kostar för mycket.

På våran tomt

är det nu så mycket bär

och fullt med ungar har fåglarna där.

Sjön är så varm

och jag badar varje dag,

och jag hoppar i utan att bli rädd,

för nu simmar jag så bra.

Vi har så fint

nu i vårat lilla skjul,

och en liten gran ha vi också sett,

den som vi ska ha till jul.

Detta har jag skrivit

nästan bara själv

och jag ska börja i skolan till hösten.

Pappa kom hem!

Jag vet något som du får!

Nu slutar brevet

från din Ellinor.

 

2) Förberedelser och textgenomgång. Om du läser denna dikt och text högt för dig själv så kommer din läsförmåga att aktiveras. Dina ögons hastighet sänks och rösten kräver lite mer närvaro i texten. Texter som vi kan eller är familjära med läser vi inte. Vi tycker oss kunna dem. Därför vill jag bejaka högläsningen. Kanske också att du sjunger den.

3) Förberedelser av frågor: Vilka frågor kan jag ställa, vilka frågor vill jag ställa? Ställ vilka frågor som du spontant kommer på? Så här ser mina frågor ut:

• Var är pappan?
• Hur länge har han varit borta?
• Vilka årstider passerar i texten?
• Vilken årstid är det?
• Hur vet vi vilken årstid det är?
• Ett halsband av korall?
• Vad önskar man sig om man är liten?
• Vad är den största önskan i detta brev?
• Vad vill Ellinor säga med åskan?
• Om fåglarnas ungar? Varför berättar hon om dem?
• Vilka är vi?
• Hur gammal är Ellinor?
• På vilket sätt skriver Ellinor? Hur skulle hon skriva idag?

4) Tillbaka till texten: Jag kommer nu skriva in parenteser som gör att texten kan vidgas och bli ett textsamtal. Jag är noggrann. Över tid lär jag mig genom att göra dessa förberedelser. Jag började göra så här 2002. Jag har lärt mig att formulera frågor. Eleverna ska få mycket talutrymme. Jag förbereder mig med frågor och egna grubblerier:

Här är texten:

Brevet från Lillan

(Rubriken till texten/melodin. Vem har skrivit den och varför?)

Pappa kom hem!

(Tre ord. Lika starka som ”Jag älskar dig” Det är ett utropstecken bakom dessa tre ord. Vad gör det med textens kraft? Vad händer om man har en punkt eller om man inte har något skiljetecken alls?)

För vi längtar efter dej!

(Vilka kan ”vi” vara? Jag tänker att alla konstellationer av släkt, mamma, farmor, morbror, syskon och att eleverna får välja vad de skulle vilja skriva. ”Vi” är också ett trösterikt ord. Ellinor/Lillan är inte ensam vilket jag skulle problematisera. Frågan är om pappan är ensam? Vad vet vi om pappan? Var är han? Med vilka? Varför är han borta? Genom dessa frågor skulle jag be eleverna fantisera eller hämta information från sin egen verklighet. Kanske är pappan död? Vi får tänka fritt.)

Kom innan sommarn är slut, lilla pappa!

(När reste pappan. Lillan/Ellinor ber pappan komma hem innan sommarens slut? Finns det någon ting i den efterföljande texten som säger var pappan är och om det tar lång tid att resa fram och tillbaka från den platsen? Jag tänker att den enda ledtråd vi har är ”korallhalsband” vilket jag skulle hänvisa till samt också om när brevet är skrivet. Vad vet vi om den tiden? Vi kan källforska lite? Hur gammal är flickan i brevet? När föddes hon? Går det att räkna ut vilket år brevet sändes? Vad gör det i så fall med lättheten att resa och på vilket sätt kunde man korrespondera med varandra då?)

Åskan har gått,

(När ett barn skriver om åskan skulle jag aktivera hur eleverna tänker om åska. Vilka känslor har man när åskan går och vad känner man då åskan har gått och det farliga är över? Saknar man sin pappa mer då det är farligt? Var är den andre föräldern? Omnämns hen?)

och om kvällen blir det mörkt,

(När kvällarna blir mörka så betyder det att sommaren håller på att gå över till höst. Vilka månader kan det röra sig om? Varför beskriva mörkret? Kan det höra samman med att längta?)

stjärnorna syns nu på himlen igen.

(Var befinner sig brevskriverskan? Var ser man stjärnor? När ser man dem? Vad gör stadsbelysning med möjligheten att se stjärnor? Hur ser vi stjärnor i en stad? Vilka stjärnor kan man se på himlen?)

Allt jag vill ha är ett halsband av korall,

(Vad kan man önska sig av sin pappa? Om pappan är borta på en resa vad brukar eller kan vi önska då? Varför önskar man sig ett korallhalsband? Har pappan skrivit ett brev om korallhalsband? Hur ska man veta vad det är för ett slags halsband?)

ingenting annat, det kostar för mycket.

(Lillan skriver till sin pappa om kostnader, vad vill hon säga om det? Varför skriver man om att saker inte får kosta? Hur har familjen det? Varför är pappan bortrest? Han tycks ha varit borta länge? Är han i väg på ett arbete? Vad önskar hon sig allra mest?)

På våran tomt

är det nu så mycket bär

(Detta kan också visa att man är medveten om att skörda. Bären tas om hand. Vilka bär kan det finnas i trädgården? Vad är en tomt? Vad är skillnaden mellan tomt och trädgård? Var är deras hem beläget? Finns det några ledtrådar till platser? Vilka i så fall? (fåglar och sjön anger plats)

och fullt med ungar har fåglarna där.

(På tomten är det också fåglar. De har ungar. När ser man fåglarnas ungar? Hur stor tomt är det om det också ska finnas fåglar där? Lillan tycks veta något om fåglarna? Vad måste det finnas för att fåglar ska kunna bo? Var bor fåglar?)

Sjön är så varm

(Sjön. Det är bestämd form. Det skulle jag lyfta fram. Lillan känner sig van där. Hon vet något om sjön. Nu är den varm. Vad är en varm sjö? Hur många grader kan det vara? När är det kallt? Vad vet vi om sjöns temperatur? Vilken månad är det? Vad händer med vatten som värms upp? Hur lång tid tar det?)

och jag badar varje dag,

(Om man badar varje dag då måste sjön ligga i närheten. Det skulle jag lyfta fram. Jag badar varje dag. Vad är det vi kan göra varje dag? Varje dag skriver Lillan. Det betyder att hon har en vana? När kan man bada själv? Vad behöver man kunna för att vara vid sjön? Vad är skillnad mellan hav och sjö?)

och jag hoppar i utan att bli rädd,

(Vi vet att vattnet är varmt och att hon badar varje dag. När kan man hoppa i utan att vara rädd? Varför behöver man skriva att man inte är rädd? Jag skulle problematisera att Lillan skriver att hon inte längre är rädd. Det måste vara något nytt. Vad kunde hon ha för känslor innan? Hur är det att inte kunna simma?

för nu simmar jag så bra.

(Nu simmar jag så bra. Precis då man har lärt sig något berättar man att man kan. För nu räknar jag så bra. Jag skulle få eleverna att säga den här meningen och lägga till något de själva kan just nu. Vi skulle frossa i ”för nu räknar jag så bra”, ”för nu läser jag så bra”).

Vi har så fint

nu i vårat lilla skjul,

(Lillan berättar om något som är just nu. Kanske har de städat? Kanske har de sopat golven? Kanske har de dukat upp för kvällste? Var skriver Lillan sitt brev? Vad är ett skjul? Hon säger att hon inte vill ha något som är dyrt? Vad vet vi om Lillans liv?

och en liten gran ha vi också sett,

den som vi ska ha till jul.

(Nu skriver Lillan ”vi” och kanske har de gått omkring i skogen och letat en liten gran. Hur kan man välja en gran under sommarmånaderna? Om man hittade en gran hur skulle man märka den? Hur kan man själv ordna en gran?)

Detta har jag skrivit

nästan bara själv

(Nästan bara själv? Vad kan hon ha fått hjälp med? Låt oss gå tillbaka och se om vi kan hitta någon som hjälpt till att skriva brevet? Vad tror vi? Vad kan man be om hjälp kring? Vad vet vi själva – hur var det då vi lärde oss skriva? Hur gammal är Lillan?)

och jag ska börja i skolan till hösten.

(Det är snart höst. Vad minns vi om det Lillan har skrivit. Låt oss se tillbaka? Att börja skolan – när skriver vi det? Vilken klass kan Lillan börja i? Vad får oss att tänka så?)

Pappa kom hem!

(Repetition av en tidigare mening. Den är viktigt. Varför repeterar vi oss? Det skulle jag diskutera med eleverna. Jag tror att jag skulle inleda lektionen med Pappa kom hem! och låta eleverna först diskutera den meningen och sina egna funderingar om hur de skulle kunna få hem pappa. Detta skulle eleverna få tänka kring.

Jag vet något som du får!

(Lillan har en hemlighet. Hon vet något som pappan ska få – varför berättar hon inte vad det är? Vad skulle pappan vilja ha? Vad önskar sig föräldrar?)

Nu slutar brevet

från din Ellinor.

(Ellinor skriver – Nu slutar brevet från din Ellinor – och det är en stark mening. Pappan har varit borta länge och Ellinor använder din för att anknyta till pappan. Jag skulle få eleverna att tänka ut olika avslutningar beroende på vem de skriver till).

Min tanke:

Så här går jag igenom texter. Det är inte säkert att jag problematiserar allt men jag kan behöva de här förberedelserna då jag gör ett nytt möte med samma innehåll. När jag gör det får jag idéer hur jag ska börja lektionen. Jag skriver inte upp vad eleverna ska lära sig – det frågar jag om i efterhand. Jag vet vad lektionen ska innehålla och vad lektionen svarar på i relation till styrdokumenten. Jag frågar i efterhand, då lektion är slut, då skriver jag nogsamt upp vad eleverna har fått lära sig och vad lektionen gav dem. Jag fokuserar på – vad lektionen gav.

Lektionsstart:

Då jag ger lektionen så börjar jag med att kittla hjärnan med tre ord, se detta blogginlägg så vet ni hur jag alltid tänker och genomför, allt för språkutvecklande innehåll:

Tre ord:

tomt

korall

hösten

Dessa ord ska eleverna få leka med, sätta in i meningar och pröva och använda.

Meningen jag skulle välja blir:

”För nu simmar jag så bra”. En mening som eleverna ska få av Evert Taube och som de ska få uttala och sätta in eget lärande i.

Ja, detta var min förberedelse. Jag återkommer med fler. Se till undervisningen.

Som avslutning skulle jag visa hur gammalt ett brev blev. Ellinor skrev sitt brev till sin pappa. Pappan skrev en visa om det. Brevet har en lång historia. Varför inte lyssna till hur Evert Taube sjunger sin dotters brev, många, många år senare. Hör Evert Taubes stämma. En gammal man.

Förhållningssätt:

Jag samspelar med elevernas intresse. Jag tänker många lektioner. Och jag tror på mitt innehåll. Jag förbereder mig genom att vara textmedveten om vad det är jag undervisar kring och samspelar med att fråga och locka eleverna till lektionen.