Barn som gör ser något gestaltas utanför dem själva. Det är där det äger rum. Utanför barnet. Sedan flyttar det som skett utanför in och blir en inre bild eller gestaltning. Språk prövas vid köksborden. När barn får redskap så ger vi dem möjlighet till sina tankar. Tankarna ligger där mellan kaffekopparna och skorporna. Det är vackert och spännande. Barn pratar sig till sina tankar, ritar sig till sina inre bilder, rör sig i det yttre samtidigt som det inre blir en tankevärld. Må vi låta barnet göra sitt språk.
Det finns åtskilligt vi kan göra i skolan för att skapa innanför tänkande. Och det finns mycket vi kan se om vi tillåter barn att göra sig sin tankevärld.
- Papper och pennor vid samtliga bord. Jag tejpade alltid upp pappersremsor på elevernas bänkar så att de kunde spontanskriva, rita och pröva ord de inte visste hur man skulle stava. Det måste finnas kladdpapper. Ja, kladdpapper är ett ord jag inte tycker om. Tänkpapper är ett bättre ord.
- Det muntliga tänkandet. Barn måste få tala sig till sina tankar. Det måste vara barns rätt att mumla, surra, samtala, tänka ut, prata om, diskutera, argumentera och socialisera med sina språk och sina inre tankar.
- Barn måste också få stunder med inre tankars samtal, alltså öva sig att göra inre reflektioner. Men då behöver ungar få möjlighet att inre-tänka med ett yttre uppdrag. Tänk på det här under dagen – Hur väger man en blåval?
- Språk behöver rörelse. Det är nästan grymt att barn inte får röra sig i sitt språk. Språket handlar om att också sätta sig i kroppen. Därför kan högläsning bli en erövring av rörelsen i språket – Det står här att de var en armlängd ifrån varandra – och så får alla göra en armlängd.
- Som lärare inte ta orden ifrån barnen utan ge dem tankeyta mellan lärare och elev, mellan elev och elev.
- Att tillåta och inte störa barnets tankar då de pratar. Lyssna in och närvara i det trevande yttre språkets gestaltning och se det som en väg för barnet att komma i kontakt med sina idéer och tankar genom att barnet talar sig till sin förståelse.
- Och tänk den där ungen som pratar, pratar, pratar och så generöst tillåter oss att få ta del av den värld av språk som senare blir tankar.
Det är genom språket tankarna utvecklas. Språk betyder också uttryck. Uttryck kan vara teckning, rörelse, lyssnande, talande. Jag tänker – också här – växer ju mina tankar fram. Bloggen är min tankeyta. Ibland förvånas jag över det jag skriver. Att jag tänkte så! Den rätten måste barn också få.
Tankeyta – det tycker jag om!
Frågan är vad som händer utanför? Men vi behöver kanske sådana här fria rum där vi verkligen kan vara fria.
Eller tro att vi är det.
Pingback: Tweets that mention Utanför skapas tankarna « Anne-Marie Körling -- Topsy.com
Jag fann ordet TANKEYTA då jag tänkte på det mellanrum som ordet ger för tankarna, och samspelet mellan lärare och elev. Viktiga ytor är det.