Jag ber er att se, fundera och grubbla. Kan vi tänka lite som Michelangelo – se det vackra innanför i stenen… och mejsla fram det… för att vi tror på det vi tror på. Eleven! Är det inte vårt uppdrag? Tänk, grubbla, se och fundera. Vad ger vi eleverna för inre röster…
I am in love! I am! I am in love! Love you Benjamin Zanders. Nu är det sagt!
Jag har sett och lyssnat, om och om igen. Och troligen kommer jag att göra det många gånger om. Helt enkelt genialiskt!
Rena lyckopillret för hjärna och själen de dagar när de inte går på högt varv. Något tänkvärt för alla lärarstudenter!
Tack, tack, tack!
Det är så bra, så bra, så bra, så bra//A-M
Intressant att lyssna på Ben. Vet inte men jag har alltid tyckt att det är ett problem om man tar sig själv på allvar. Plura
http://pedagogikframtid.blogspot.com/2010/09/vem-ar-jag-om-mina-barns-ogon-inte.html
Jag steg upp imorse med världens förkylning. Startade upp datorn och blev ledd hit av en gemensam vän 🙂 Såg sedan båda klippen med Zanders och förstod att min dag skulle böja med många tankar som måste få utrymme någonstans.
Varför måste något som är så lätt att förstå vara så svårt att genomföra för så många? Min övertygelse om att verkligt livslångs lärande bara kan komma från ett hjärta till ett annat blir mer och mer tydligt ju mer jag får upplevelser som denna. Utan själ och hjärta i det lärande mötet är detta inte möjligt….det är inte ett envägsöverförande det är en tvåvägskommunikation….
Tack Anne_Marie för att du inspirerar och filosoferar 🙂
Jag är glad för möjligheterna att göra, ge, dela, omtanka, förmedla, erhålla och utbyta det vi gör och befinner oss i //A-m