Allvarligt talat – hur behandlar vi läro- och kursplanerna?

Jag tycker det är allvarligt! Alla de saker vi åläggs göra för att förvalta kursplanerna och läroplan. Jag ställer mig mycket tveksam och undrar om vi inte på allvar ska diskutera hur vi förvaltar nationella styrdokument och hur vi ansvarar för skolans uppdrag att säkerställa, det vill säga om möjligt säkerställa en slags likvärdighet i svensk  skola.

Att bryta ned mål är för mig en allvarlig sak. Hur blir det med dessa nedbrytna mål i realiteten? Hur kan vi förstå de mål vi bryter ned? Vilka mål är det vi relaterar till? Håller vi en kontinuerlig diskussion omkring de mål vi brutit ned och de mål vi hade innan vi bröt ned dem? Vem garanterar att just mina mål är samstämmiga med de mål man har exempelvis i Haparanda? Nej, det är mycket allvarligt ur en demokratisk aspekt – vad är det vi gör och hur beaktar vi de dokument vi har fått och ska börja bygga innehåll för och med? Ringaktar vi dem? Håller vi våra styrdokument på avstånd? Varför syns inte läroplan och kursplaner i varje lärarens händer och i varje sammanhang där pedagogik, lektioner och elever diskuteras? Var är själva dokumenten?

Jag tror inte att vi äger dem inne i våra huvuden. Jag tror inte att de syns i nedbrutna mål och på elevtillvända texter i klassrummen. Jag tror inte på det!

Då läroplan och kursplaner tas fram så är det med respekt för lärarens hur att förvalta läraryrket? Om vi nu har våra dokument så anser jag att vi inte ska spilla någon som helst tid med att ytterligare bryta ned de mål vi har att sträva mot. Vi ska däremot göra och förverkliga innehållet i kursplanerna med mängder av undervisningar och skapa många VAD, dvs innehåll för lärande, som möjligt. Det är stora kunskapsområden som berörs i kursplanerna och i dem syns såväl lärarens frihet att förvalta ingångar till ämnesområden, stoff och också inbjuda eleverna till samverkan och samspel med vad och varför och detta fantastiska HUR som lämnas öppet och relativt fritt att erövra.

HUR vi gör saker och ting av de VAD och VARFÖR är relativt fritt skriver jag. HUR är reglerat i skollagen och i läroplanen. VAD och VARFÖR syns i kursplanerna. HUR handlar om demokrati, elevernas engagemang och delaktighet, hur vi förvaltar kunskap- och människosyn och ramar och regler för social samverkan och interaktion i skolan. I läroplanens finns också de stora övergripande målen med att gå i skolan. Det som eleven ska få erfara och uppleva, möjliggöra och förverkliga i svensk skola.

Jag oroar mig för det som sker. Jag oroar mig för den osäkerhet som läroplan och kursplaner tycks generera överallt. Som om dokumenten i sig inte räckte till för att förklara innehållet och syftet i skolan?

Kanske är det bättre att vi börjar diskutera själva dokumenten som omsluter skolans arbeten än att sätta oss och förtvivla över hur vi förklarar dem bättre? Hur vi bryter ned dem till regelverk? Kanske vi kunde göra pedagogiska diskussioner där vi lärare och skolan i stort säger att vi vill förstå dem, vill bygga dem i skolan och vi tror oss ha tillräckligt med kunskap om barn och unga, lärande och ämnen att vi kan förvalta och genomföra den läroplan och de kursplanerna vi har.

I kursplanerna för svenska står VILL, VÅGAR och KAN! Kanske att vi kunde vara så okunniga om styrdokumenten att vi närmar oss dem med nyfikenhet och vilja att lära. Vi kan inte och ska inte gå omvägar runt våra huvuddokument. Det är både dumt och tidsödande och tar ofantligt mycket av lärarens professionella tid och professionalitet.

Är det så att vi vaggar in oss själva i en trygghet att vi tror att vi har förstått genom att göra eget av det som redan är oss givet? Jag tänker förhålla mig mycket tveksam till det som vi säger oss behöva göra. Jag tänker ställa mig mycket öppen till vad, varför och hur att förverkliga!

Med professionens rätt!

Några frågor jag har;

  • Hur gör man i andra länder och kring kursplanerna?
  • Varför behöver vi bryta ned saker och ting?
  • Hur ser tillit och tilltro ut till professionens förmåga att förvalta, bygga och erkänna en läroplan och kursplaner?
This entry was posted in Styrdokumenten and tagged , , , , , , . Bookmark the permalink.

7 Responses to Allvarligt talat – hur behandlar vi läro- och kursplanerna?

  1. Plura says:

    Svåra frågor du ställer Anne-Marie.

    Ser att kursplanerna inte har något annat än uppnåendemål i kunskapkraven. Dom finns ju inte ännu. Skolverket håller ju på att skriva vad minimikraven är för varje betygssteg i alla ämnen. Däremot säger de vad lärarna minst ska förmedla för innehåll i varje ämne i åren 1-3, 4-6 och 7-9.

    Läroplanen beskriver idealtillstånd ni lärare ska ha på ert pedagogiska arbetet. Om det är idealtillstånd måste väl förskollärare och lärare sätta sin pedagogiska vardag i relation till detta önskade tillstånde eller?

    Nattliga funderingar av Anne-Maries alltid utmanande texter. Plura

  2. Linda Linder says:

    I förskolan har vi problemet att lärarna tror att allt man gör kan realteras till läroplanen på det sättet att lärarna tolkar den som det passar dem. Diskussioner kring läroplanen är sällsynta. Många vet inte ens vad som står. En kollega till mig fick i en disskussion stå på sig om att mål kring barns delaktighet fanns med i ”gamla” läroplanen och inte var nytt i den nya som hennens kollegor (från en annan förskola) påstod. De visste inte ens detta….
    Jag är inte en vän av kontroll och uppstyrning utan tycker om och värnar om eget ansvar, gemensam reflektion osv men hur ska man komma tillrätta med detta?

  3. Anne-Marie Körling says:

    Jag tror att mycket frihet och profession finns i dokumenten om vi tar dem till oss och problematiserar dem, inte gör dem till regelverk. Jag har en idé om hur att förstå läroplan och kursplanerna och då synliggörs lärarens profession och elevernas elevmedverkan inom ramarna. Jag tror inte att vi kan ha en skola som inte talar ur och i och genom samma dokument. Jag tvivlar på att det är möjligt. En gemensam läroplan handlar också om att ha ett fokus i diskussioner mellan lärare. Men vi talar alldeles för sällan om våra uppdrag relaterade till våra styrdokument. Jag värnar barnets och elevens rätt och också frihet i läroplan. Så vill jag att vi diskuterar. //A-M

  4. Anne-Marie Körling says:

    Läroplanen och kursplanen är inte ett idealtillstånd, vore ett märkligt sätt att förklara innehållet i dem, däremot handlar det om att i någon slags mening ha ett innehåll som är tillgängligt för diskussion och samtal, genomförande och utförande. Jag talar ofta läroplaner med lärare från andra länder… de har ett annat förhållande till dem. Sedan är jag inte för att vi alldeles för mycket och ofta kontrollerar, vilket man gör i andra länder… tilltron till professionen måste vi värna, erövra och svara på. Annars hamnar vi i standards och tillsynsprov som åläggs eleven och utvärderar läraren. Det vill inte jag. //A-M

  5. Pingback: Mats Öhlins blogg » Otydliga kunskapskrav

  6. Jan Henning Pettersson says:

    Din blogg 19/10 ger ett intryck av att du inte satt dig in i gällande styrsystem och regelverk. Kanske är det ditt sätt att skriva som bidrar till det intrycket. Att diskutera de ”nedbrutna målen”, normalspråkligt, är inte detsamma som att diskutera de delar som målen brutits ned i, vilket du faktiskt skriver. Detta sagt för att med ett exempel visa vad som komplicerar din framställning.

    Uppdraget är såvitt jag kan se inte att ”bryta ner” utan att via tolkningar konkretisera tänkbara vägar till målen. Du tycks förutsätta att målen var för sig kan ses som summan av delarna, som i sin tur var för sig låter sig härledas ur målen. Jag håller tills vidare inte med om det.

    Ett annat synsätt är att målen, som de anges i de samlade styrdokumenten, kan nås från olika håll och med olika innehåll. Att undervisningen ska utgå från var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling bygger bl.a. på föreställningen om elevers olikheter när det gäller att utveckla kunskaper och förståelse.

    Det är inte heller så att ”dokumenten” (styrdokumenten) ska brytas ned till något slags lokala regelverk, vilket du ger intryck av. I själva verket är det styrdokumenten som tillsammans med förvaltningslagen etc. är regelverket. Lärarens uppgift är att tillämpa det enligt givna regler.

    Också ur detta perspektiv är det viktigt att lärare under sin utbildning och i sin dagliga praktik arbetar med att förstå ”regelverket” och lär sig att tillämpa det på ett sätt som leder till att elevernas rätt till kunskaper, förståelse och rättssäkra bedömningar respekteras. Att detta förutsätter att målen konkretiseras så att de blir utvärderingsbara i kvalitativa termer borde inte vara mer komplicerat inom skolans myndighetsutövning än inom andra jämförbara områden.

    Jan Henning Pettersson

  7. Anne-Marie Körling says:

    Jag tror du missförstått mig. Jag ska formulera mig tydligare. A-M

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *