K L A S S R U M
Klassrum definieras i den ordbok jag väljer att läsa ur som ”ett större rum för undervisning av skolklass med bord, stolar, kateder och undervisningsmaterial av olika slag.”
Klassrummets syfte har varit att hysa en klass. En klass är en samlig elever. Dessa elever har en klassföreståndare (Men hallå! Så heter det väl inte längre? viskar min inre röst men den tystar jag genast ned). Rummet de är tillsammans i kallas för klassrum.
Klassrummet signalerar en mängd saker till såväl lärare, elever, rektorer och föräldrar. Om rummet inte signalerar pedagogik är det fritt fram att fundera över vad det signalerar. För vissa kanske rummet i sig själv ger kalla kårar av gamla dammiga skolminnen, andra ser en möjlighet och vissa tänker – ja, ja, mer av samma. Man känner igen sin skola. Allt är sig likt. Ja, det är som det ska vara med andra ord. Farmor, faster, farbror och förälder – ja alla ska känna sig som hemma. Välkomna, välkomna! Här är det som förr! Om ni sedan inte känner igen er i undervisningen så betyder det att något har hänt – kanske en annan läroplan eller något liknande! Förlåt oss för det!
Det krävs reflektion och genomförande för att skapa ett pedagogiskt klassrum. Ett pedagogiskt klassrum är inte ett klassrum som endast är trivsamt. Nej, det är något mer. Ett pedagogiskt klassrum är uttänkt och utvecklat för att skapa lärande och synliggöra lärande processer och kreativitet.
Men ett klassrum kan också vara ett rum som har en dörr och några fönster och vips när man är där är man instängd där. Sådana klassrum finns. Ibland är det en lärare som bestämmer precis allt i klassrummet. Då får elever inte gå ut eller in i klassrummet hur som helst. Ibland inte ens på toaletten.
I bästa fall är dörren stängd för att läraren absolut inte vill att eleverna ska gå miste om något endaste litet – för att det är så viktiga saker som händer i ett klassrum. Det kan vara så att läraren har ett fullt program som är så noga förberett att eleverna bara kan sitta stilla och ta emot. För det som står i papprena hinns inte med om inte eleverna bara är stilla och tysta och tar emot. Ja, hur skulle det annars se ut?
Se ut ja… det finns mängder av fönster i klassrum. Ibland har dessa fönster liksom gråa gardiner, ibland är det rosor på dem, och ibland är det persienner för att solen liksom lyser för klart in i klassrummen. Man vill skydda mot upplystheten. Den ska komma inifrån klassrummet. Ibland stängs solen ute av detta skäl. Allt ljus ska vara mot läraren.
Vissa fönster använder eleverna till att drömma sig ut igenom. Detta syns inte så ofta som så åtråvärt i skolan. För om eleverna tittar ut mot verkligheten så kan de ju missa att lära sig något om densamma. Vissa fönster har liksom sådana effekter på eleverna. Så även om man har skyldighet att hysa varje elev i klassrummet försvinner de iväg med sina dagdrömmar och sina livsfunderingar. Frågan är om fönster är så bra egentligen? Kanske man kan dra för något så att det blir en aningens svårare att titta ut. En del måste titta ut för att kunna tänka och fundera. Det är svårt det här med fönster. Hur ska man göra egentligen?
Så är det det där med klassrumsdörren? Det är väl ändå en gräns för det som är mellan korridoren och klassrummet. Så om man kliver in i ett klassrum vad är det då man skiljs ifrån? Korridoren är en hel värld för sig. Det är så det ska vara. När det ringer ut går det fort för eleverna att gå ut? Ibland lite väl fort? Varför springer de iväg så fort? Det är sådant jag kan fundera över. Är det för att det är just ett klassrum de lämnar bakom sig eller är det för att skolgården är något i hästväg av utmaningar?
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
