Teknik behöver och behövde en presentation.
Jag har funnit att jag själv absolut nästan aldrig
läser informationen om hur jag ska använda saker och ting.
Jag brukar göra och pröva.
Kanske är det just det tekniken uppmuntrar oss till.
Själva prövandet.
Orden om hur vi ska göra – tja – de läser vi i efterhand.
Ifall det inte fungerade då vi gjorde utan att läsa.
Ofta i en slags förvåning över förklaringarna!
Jag tänker också att vi skapar texter som aldrig läses,
ord som aldrig berör, och detta är ett alldeles märkligt fenomen,
speciellt då det rör sig om skolans texter.
Nåväl,
på hissknappen stod det tydligt och enkelt –
HIT!
Anne-Marie
Jag tänker på att göra något utan instruktion – att förstå hur något fungerar utan anvisning – är som att knäcka en kod. En utmaning. Skön känsla att surfa på. Vardagsvinster. Men jag tänker också på alla de som har tekniken som största fiende – som backar undan och lämnar över fjärrkontrollen till mig när det ska visas film eller dvd i skolan. De vill helst inte ens pröva, fungerar det inte direkt så blir det kortslutning. Olika förhållningssätt. Men ingen av dem innebär att personen läser någon bruksanvisning. Det tänkte jag på när jag läste ovanstående.
Usch så rädda vi är för att pröva. Är vi helt i klorna på texterna… eller är vi rädda för att utmana oss själva är frågan jag ställer mig då. Tack för att du delar med dig. Kloka ord. Anne-Marie