Om stökiga barn tänker jag ofta. Ofta är miljön en aning för snål för stökiga barn. Nyfikna barn upplevs ibland som stökiga. De ropar rakt ut i iver och glädje för att de förstår, kan eller vill yttra sig i frågan. De reser sig upp i hast för att se och de petar till en klasskamrat för att visa och så blir det ”stök”. Det finns recept mot stökiga barn. Det är att läsa högt om dem. Det vill säga om barnboksförfattarnas syn på stökiga barn. Ja, om begreppet finns i barnlitteraturen för barn eller om ordet finns i vuxenlitteraturen om barn.
Ja, Astrid Lindgren hade nog en och annan tanke när hon inledde böckerna med Emil i Lönneberga om att verkligen trygga med det faktum att berättelsen är i dåtid, är en mammas syn på sin illbatting till son, och att han kom att bli en godhjärtad man högt uppsatt i kommunledningen … Och att vara ett skapande barn i en snickarboa … eller en sur liten flicka på Bråkmakargatan som ordnar med stickiga tröjor på det vis som stickiga tröjor kan bli mindre stickiga.
Saker och ting kan bli fel för alla. Stökiga barn är barn som gör saker som vi vuxna inte längre gör tänker jag. Jag tänker också att stökiga barn behöver stöd att vara stökiga. Ja, om ni förstår vad jag menar.
Vad är stök? Hur blir stök olika i olika miljöer? Vad är en miljö som ständigt utvecklar stök? Vad exakt gör en stökig elev? När är eleven stökig? Ja, sådana frågor kan vi fundera kring. Kanske är stök kreativa idéer som Emil i Lönneberga gjorde möjliga. Och hur är det för eleven att omtalas som stökig?
Då jag ser stökiga barn ser jag ofta ivriga barn som vill delta.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Så bra skrivet o verkligen värt att fundera kring.
De ”stökiga barn” som verkligen är ett problem är de som inte tar hänsyn, brer ut sej och kör över andra. De som är ivriga och inte riktigt hinner tänka sej för är inte problemet. Men det beror väl på något det första också. Frågan är bara vad och hur man bemöter det.
Jag ser stökiga barn som inte är så stökiga. Jag ser stökiga barn som behöver hjälp med sin stökighet. Mitt inlägg handlade om de barn som blir stökiga av miljön och i själva verket är nyfikna och …
Jag har sån nytta av det du skriver – ofta. Detta med stökiga barn i snåla miljöer – ibland skapar vuxna en snål miljö utan att fatta det – de t o m tror att det är bra för dom stökiga. Och så blir det bara värre!