De fyra kursplaneorden och hur jag tänker

Förklara -  körling förklarar och fotograferar 2010

Kursplanernas fyra ord skapar en ram för undervisning och för ämnet och dess lärande komponenter. Orden förklara, analysera, argumentera och generalisera är lärande ord. Dessa ord vilar också i Lev Vygotiskijs teorier om språket och tanken. Vi måste få lägga orden utanför oss för att höra och skapa tankar. Det är utanför kroppen tanken blir till skulle man kunna säga.

Varje ord kan också delas in i lärarens och elevens handlingar. I mina lärartankar har läraren inte något stort talutrymme utan har ansvar för ett undervisande fokus och att klimatet i klassrummet utvecklar och skapar förutsättningar för språkliga och språkrika handlingar vilka skapar lärande. I min lärartanke och i mitt omsättande har varje elev rätt att utveckla sina förmågor i en trygg gemenskap med andra. I min lärartanke är orden varje elevs rättighet.

F Ö R K L A R A

Förklara är en möjlighet för eleven att sätta ord på något. Dessa ord visar elevens förförståelse och är lärarens nycklar att söka hur läraren kan undervisa eleven, dvs, där eleven befinner sig och där eleven har förutsättningar att börja sin lärande utveckling. De ord eleven kan förklara med är lärarens utgångspunkt.

Förklara är också en lärares uppdrag – förklara så att undervisande fokus kan komma att beröra eleven och inbjuda eleven in i lärandet. Men själva aktionen förklara är elevens rättighet. Om jag som lärare förklarar utan att gå i dialog med är risken mycket hög att jag förklarar utan att själv ta den hänsyn till elevens förståelse. Självklart ska jag mana eleven vidare och utveckla lärandet men det finns en stor risk att vi förklarar utan att eleven förstår, också de vanligaste orden och begreppen.

A K T I V T    O C H    M E D V E T E T    O R D F Ö R R Å D

Om vi ska förklara en bild kan ingångarna vara att sätta ord på det vi ser. Lärarens inbjudan till eleverna är då att substantivera bilden, illustrationen, fotografiet och därmed frigöra orden och göra dem till ett gemensamt ordförråd i klassrummet. Jag undervisar ofta i det faktiska – att sätta ord på det vi ser, det vi gör och det vi fokuserar på. Därmed skapar vi ett  aktivt och medvetet ordförråd kring det fokus undervisning har presenterat. Oavsett ämne. Detta är ett stort arbete – F Ö R K L A R A!

Ordet förklara betyder också att få ord för det som är ämnesspecifikt. Ämnesspecifika ord skapar förutsättningar för varje elev att ingå i olika ämnens dicipliner. Därför kan det vara bra att dammsuga ord som vi gemensamt ska söka förklara och diskutera. Detta är ett medvetet agerande kring språk och förståelse.

Jag tänker också att förklara är ett slags görande. Detta görande är förutsättning för tänkande. Jag rangordnar inte orden, jag tror de är sammanlänkande på ett mycket finurligt sätt. De är varandras förutsättningar!

Förklara kan snävt betraktas om fakta om: Jorden är rund. Kemiska beteckningar. De engelska orden för det svenska ordet elev.

Körling funderar vidare kring de fyra viktiga begreppen i kursplanerna, 2010




Analysera är att börja tänka kring det man gör. För läraren betyder det att visa eleverna hur läraren tänker. Det kan vara att skapa ett öppet och synligt förhållande till sina egna funderingar och vilka frågor som förklarandet skapar hos mig själv. Jag är en modell i klassrummet och som en modell utvecklar jag förutsättningar för eleven att lära. Därför behöver jag åskådliggöra hur jag kan tänka, vad jag vill grubbla vidare på, hur mina tankar sätter fart och hur mina analyser ser ut.

Eleven behöver få ett stort pratutrymme i denna process. Läraren behöver vara uppmärksam på elevernas analyser och grubblerier. De finns där hela tiden och bör lyftas upp i klassrummet. En elev som gör sin matematik är fortfarande förklarande och då en elev börjar tänka på vad eleven gör och hur detta samspelar med elevens verklighet är eleven analyserande. Jag önskar att vi oftare stannar upp då vi hör hur eleven spontant börjar ställa frågor. Jag är också noga med att inte vara en svarande lärare, då jag betraktar elevens frågor som ”Vygotskij-frågor”, det vill säga, de är början på elevens tänk. Eleven bör få äga sitt tänkande och själv söka svaren. Jag kan bekräfta elevens frågor genom att återsäga dem, eller säga att frågorna gör mig nyfiken. Alltså visar jag hur jag förvaltar frågorna. Lärare är för snabba med svaren. Skolsvar är ofta slutna, och räknas snabbt till något som är rätt eller fel. Jag delar inte den skolvärlden. Frågor är viktigare än svar.

Analysera kan snävt vara att dra slutsatser om någonting utifrån hur man förstår det kopplat till de fakta man har: Hur kom det sig att jorden kom att betraktas som rund? Varför trodde man tidigare att jorden var platt? Kan det höra ihop med att man inte kunde….

Körling tänker kring de viktiga ordet i kursplanerna, 2010




Att ha ett rikt ordförråd, vilket förklaringar skapar då vi får sätta ord på och erövra begrepp i ett medvetet klassrum. Att argumentera är att få utveckla det man gör med sina förklaringar och de analyser man gör av fenomen. Argumentation är en följd av det man kan. Det är också en möjlighet för läraren att få syn på kunskaper som eleven har. Återigen är det då klassrummet tillåter samtal och diskussioner som eleverna berikar varandra och det fokus undervisningen har. Att argumentera är att ha synpunkter och infallsvinklar och skapa innehåll för att påverka en mottagare.

Klart att eleverna ska få skapa ett lärande som inkluderar detta viktiga ord. Överallt i samhället kommer de att behöva sin förmåga att sätta ord på såväl fakta som åsikter och därmed också förmågan att ta in andras åsikter och synpunkter. Att argumentera handlar om att delta i ett samspel med andra. Jag tror inte på våldets argumentation, ett slag för sin sak, utan ett rikt ordförråd och kunskap om hur man bäst argumenterar för sig och också lär sig samspela med sina ståndpunkter i förhållande till någon som inte delar dem. Skolan är en plats där vi tränas i demokrati och fostras in i den. Hur gör vi då när uppdraget kring demokrati är så stort?

Argumentera är i ett generöst sammanhang en möjlighet att samspela med det man lärt sig och det man tänker i samspel med någon annan, ibland möter man någon som absolut inte tycker som man själv och då gäller det att ha en språklig förmåga så att språket och kunskaperna kan samspela. Jag brukar problematisera mina undervisningar med frågorna – argumentera för att personen du läser om är en pojke, och en flicka. Vad är skillnaderna? Argumentera för din sak! Uppmaningen till eleven att utveckla sitt tänk i relation till mig eller så skapar jag förutsättningar inom gruppen att eleven får just sitt utrymme att utveckla sitt tänk.

Körling fotograferar 2010



Lärandet är hur jag förstår något och hur jag kommer att krocka mina antaganden om världen och dess fenomen genom att få nytt bränsle till det jag redan kan. Generaliseringarna är hur jag förstår något och hur jag behöver stanna där ett tag så att jag kan förstå på djupet. Jag kan snabbt identifiera då människor är nylärande. En person som börjar ta körkort är mer uppmärksam på hur jag kör min bil och ordar ganska mycket om just det som personen är i färd med att lära. Återigen lägger man orden utanför sig själv, börjar använda dem och är ganska så trångsynt för ett tag. Man är lärande och har behov av att generalisera. Det kan ta sig uttryck hos en elev som plötsligt upptäcker hur roligt det är att räkna med skala, eller hur det är att göra uträkningar, och eleven vill inget hellre än att fortsätta med just det arbetet. Frågan är hur vi förvaltar ordet och handlingen generaliserande?

S Å    P Å V E R K A S    M I T T    A R B E T E    I   K L A S S R U M M E T

För mig personligen betyder dessa ord omsättande. Mitt klassrum påverkas direkt av dessa ord. Jag måste utveckla ett rum som är generöst och tillåtande för samtal. Jag behöver se över mitt eget förhållande till talutrymmet. Jag måste utveckla ett klimat där alla mina elever får tala och agera. Jag behöver också se till att mina elever får redskap där deras lärande är medvetet. Jag måste tänka kring de här orden och skapa ett rum för dem. Därmed har jag alltid dessa ord med mig in i undervisande fokus.

Anne-Marie

Läs mitt första inlägg i denna fråga!

This entry was posted in Barns rättigheter, Styrdokumenten and tagged , , , , . Bookmark the permalink.

2 Responses to De fyra kursplaneorden och hur jag tänker

  1. Pingback: Kursplanernas fyra viktigaste ord! « Anne-Marie Körling

  2. Plura says:

    För att göra en analogi med styrelsens ordförande och läraren – båda har till uppgift att låta alla komma till tals i mötet. Det är delaktighet i lärandet.

    När jag läser passagen om analys är jag inte riktigt med. Allt för ofta får jag förklara skillnaden mellan utvärdering och analys. De två är inte samma sak.

    Analys är att djupgåede och noggrannnt undersöka beståndsdelarna i en abstrakt företeelse eller särskiljande för att medvetandegörande av olika egenskaper hos ett föremål. Kan också vara som på kemilektionen – sönderdelning av ett ämne för bestämning av dess beståndsdelar.

    Kanske petigt – tycker det är viktigt att använda ord i dess sammanhang. Allt för ofta tycker jag att begreppen sammanblandas. Analys är att kliniskt betrakta vad man ser, inte dra slutsatser av resultat. Det är utvärdering.

    Några petiga tankar, om en substansrik förklaring av kursplanen, från Plura.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *