I min allra första klass diskuterade vi allt i klassrummet. Vi talade om litteraturen och alla frågor som dök upp då jag högläste. Vid något tillfälle talade vi om hur jordens dragningskraft drog allting till sig. Jorden var en liten dragare. Vi människor sögs in i jorden, så att vi fastnade på jordklotet, det gjorde korna också, och en och annan pappa drogs också mot jorden. Ibland då man ramlade ned var det ganska tur att jorden hade just dragningskraft för annars skulle man inte kunna ramla ned.
Det blev så många grubblerier för små sjuåringar. Så tänkte någon noggrann på hur allt det här var möjligt. För det är väl ändå bra fantastiskt att vi alla ramlade mot jorden och inte ut ur jorden. Men tänk så roligt det vore. Om jorden inte hade dragningskraften. Då skulle vi kunna flyga omkring till… månen!
– Men sån tur att människorna uppfann dragningskraften, tänkte någon liten, jag tycker människorna är bra som kan tänka så bra tankar, för tänk den som tänkte ut det där med jordens dragningskraft…
Anne-Marie
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Är som matematikern som räknar och räknar. Fysikern som testar och konstaterar att matematikern hade rätt!!!