Lektionsförslag: Två texter skönlitteratur, två texter facklitteratur

Då vi ska genomföra textsamtal är det väldigt spännande att ha två texter som får samtala med varandra, eller jämföras med varandra. Det kan handla om att text korresponderar med text. Författare som besvarar en annan författare. Om vi använder flera texter i undervisningen kan eleverna lära sig om författares sätt att beskriva, synliggöra genrer och ur vilket perspektiv berättelsen har. Jag har valt två berättelser om blod. Det kan senare generera en tredje text, eller varför inte en fjärde, där vi kan se hur kroppens blodomlopp fungerar och varför nervsystemet skyddar oss.

Låt oss titta på inledningen till två texter:

”Blod! Inget tvivel om den saken.

Han stirrade på den röda fläcken genom förstoringsglaset. Sedan flyttade han pipan till andra mungipan och suckade. Naturligtvis var det blod. Vad annat brukade komma fram när man skar sig i tummen?”

Ur Astrid Lindgren Mästerdetektiven Blomkvist, LiberLäromedel, 1967, Stockholm

Ur ”Här ligger jag och blöder” av Jenny Jägerfeld, Gilla Böcker, 2010:

”Klockan var kvart i ett torsdagen den tolfte april, dagen före den internationellt inbillade olycksdagen, och jag hade just sågat av den yttersta toppen av min vänstertumme med en elektrisk sticksåg. Jag stirrade på tummen, det som var kvar av den vill säga. /… / Som på en given signal började det sen rinna blod mellan alla fingrarna och högerhanden färgades långsamt klarröd.”

Båda texterna kan sedan sammanlänkas till en text om blod, om hur att undersöka blod, vad blod är, om vad blod kan göra, hur sår läker och hur kroppen reagerar, nervtrådar och smärta.

Den första texten är en mer distanserad text – någon undersöker blod där den senare har råkat skada sig under en lektion i skolan – vi får en subjektiv berättelse om blodet.

I boken ”Navel fram och prutt där bak” beskriver Anna-Malin Karlsson/Pija Lindenbaum/ Maria Borelius,  Rabén & Sjögren, 1995, en bok om kroppen kan man läsa en faktatext om ”Varför blodet är rött?

”Om man slår sig eller skär sig, kan det gå hål på huden och på blodådrorna. Då rinner blodet ut. Men när blodet kommer ut utanför kroppen stelnar det efter en stund. / … / Men ibland blöder det så mycket att kroppen måste få hjälp att stoppa blodet.”

Steget är inte långt till en faktatext om blod.

”Först blir den skadade vävnaden röd, svullen och ömmande. Blodkärlen vidgar sig och vita blodkroppar, kroppens försvarsceller, samlas i området. Ofta vätskar sig såret. Den här fasen pågår i två till fyra dagar.
Därefter repareras den skadade vävnaden. Hudens eller slemhinnans celler delar sig och de nya cellerna växer över skadan. Nya blodkärl växer in i den nybildade vävnaden. Det tar allt från några dagar till flera veckor beroende på hur stort såret är.”

Denna text är hämtad från Vårdguiden. 

Låt texterna bli många, bidra till lärande. Den här gången handlade det om blod. Jag återkommer med något annat exempel.

En femte text kan handla om att göra en bildpromenad.

En bildpromenad börjar med att vi sätter ord det faktiska.

• Jag ser orden ”nya skor”
• Jag ser färgen orange.
• Jag ser en teckning av en sko.
• Jag ser ett plåster.
• Jag ser två fötter.
• Jag ser ett plåster på en häl.
• I see a box.
• I see a big toe.
• I see two words.
• Jag ser någon som är barfota.
• osv

Vad tror vi kan ha hänt?

• Jag tror att någon har fått nya skor och sedan tagit av sig dem för att skorna gör ont.
• Jag tror att en pappa satt på plåster och att det är en blåsa under plåstret.
• Jag tror att det gör ont att gå barfota och att han/hon som går barfota kommer behöva flera plåster.
• Jag tror det är en reklambild för plåster.
• Jag tror att sårskorpan inte är färdig, jag tror inte blodet har stelnat ännu.
• Jag tror att man har läst igenom vårdguiden och tvättat såret på ett bra sätt.
• Jag tror att det finns vita och röda blodkroppar.
• Jag tror att nerverna berättar för hjärnan att det gör ont på hälen.
• Jag tror …

Låt oss göra en ordpromenad. Vad vill vi lägga oss i då det gäller denna text.

• Meningarna är ofullständiga. Man kan skriva: Såret, en blåsa, sitter mitt på hälen.
• Det är talspråk. Borde det inte stå ”Jag haltade hela vägen till skolan.”
• Jag tycker att det ska stå ”Jag fick ett skavsårsplåster, ett hudfärgat, av skolans gulliga och snälla skolsköterska.

Genom att ha en lekfull text om sår och blod kan vi locka eleverna att använda sina kunskaper om det vi valt att ha i undervisningens fokus. Jag återkommer med fler innehåll rörande texter som möter texter.