Om att inte kunna läsa och att följa läsutvecklingen

 

P1130298

Barn och unga som inte kan läsa måste omedelbart få hjälp att lära sig läsa. Jag har träffat elever som hjälpligt kan läsa en Alfonsbok i årskurs sju eller åtta. Varför det är så måste vi naturligtvis komma tillrätta med men det får inte hindra att vi genast gör något för eleven som inte kan. Lektioner som bygger på text är meningslösa om man inte kan läsa och elever som inte kan försöker klara av sina skoldagar på de sätt de förmår. De kan bli stökiga, ointresserade och hålla sig undan lektionerna. Vi bör i första hand se över elevers läsförmåga och undersöka hur den ser ut och vad vi kan ta vid och ge undervisning.

Jag brukar undersöka hur eleven läser faktatexter, matematiktexter, tidningar och skönlitteratur. Då det gäller faktatexter tar jag de texter som eleven måste läsa då eleven har ämnet, tidningar tar jag Metro, morgontidning, eleven får välja vilket, matematiktexterna tar jag ur den matematikbok eleven har, skönlitteratur får eleven välja ur ett par stycken.

Vi samtalar om hur läsningen fungerar och vad undervisningen kan ge eleverna för möjlighet. Jag skulle önska att man avsatte tid för elever som inte kan läsa på den nivå som kurslitteraturen kräver och att undervisningen utvecklas att bli mer modellande och gemensam. Det krävs insatser och vi kan inte vänta med dem.

Då jag arbetar med elevens läsning gör jag:

  • vad eleven kan läsa
  • vad eleven väljer att läsa
  • undersöker hur eleven förstår text och bild
  • analys av läsningen
  • samtalar med eleven om innehållet
  • lägger upp en plan för fortsättningen – vilken litteratur nästa gång, hur ska undervisningen läggas upp – och så gör jag en ny läsanalys, och en ny läsanalys.

P1130607

Jag började med detta 1997 och fortsatte genom alla år att följa elevens läsutveckling. Det tillhörde en daglig aktivitet i klassrummet. Fyra-fem elever fick varje dag läsa för mig och så tittade jag på hur de läste och så lade jag upp lektion efter vad jag såg och vad som behövde utvecklas. Undervisningen jag bedrev handlade sedan om fem undervisningsformer;

  • gemensam undervisning
  • vägledd undervisning
  • par-om-par-undervisning
  • enskild undervisning
  • modellande exempel att dela uppkomna i gemenskap ur det eleverna läste

Syftet har varit att se hur elever läser och förstå hur jag måste undervisa, modella och så att de kan följa med, förstå och lära sig mer om sin läsförmåga.

(Kiwimetoden 2006)

 

Det här inlägget postades i Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning. Bokmärk permalänken.

1 svar på Om att inte kunna läsa och att följa läsutvecklingen

  1. Följer din blogg och får så många aha-upplevelser. Nu jobbar jag inom förskolan men får nytta av dina inlägg ändå!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.