Undervisningens innehåll och frågor: inledningen Trollets hjärta

Jag är en aning förtjust i denna saga; Trollets hjärta. Den är bearbetad av Gunilla Borén och jag har läst den för alla mina elever. Den tar dryga timmen att läsa högt. Jag har också arbetat med många aspekter ur boken. Exempelvis analyserade vi innebörden av inledningen:

Det var en gång en rik bonde. Hans gård var stor, hans åkrar var stora och hans skogar var ännu större.

Han hade många hästar och kor, får och höns, men han hade bara ett barn. Barnet var en liten flicka och bonden älskade henne mest av allt. Hon var hans ögonsten. 

Nära bondens gård låg en liten stuga. Torparna som bodde där hands nästan ingenting. De ägde inte ens stugan de bodde i, så de måste arbeta åt bonden hela dagarna för att få bo där. 

De hade inga kor, ingen häst och inga får, men de hade i alla fall ett litet barn. Barnet var en pojke.

Frågor vi diskuterade – vi jämförde bondens ägande med torparnas –

• Stor, stora, större och hur att variera ord?
• Hur många hästar och kor kan det handla om?
• Vad utgår vi från när vi tänker antal?
• Hur stort område äger bonden?
• Hur kan vi förstå det genom antal djur?
• Vad menas med en ögonsten?
• Vad är det bonden saknar?
• Vad fattas i berättelsen?
• Varför talas det bara om bonden?
• Flickan är en ögonsten, vad menas med ögonsten?
• Torparna och bonden – diskutera skillnaderna i orden?
• Torparna har en liten stuga?
• Vem äger stugan?
• Torparna arbetar åt bonden, vilka arbeten kan de göra?
• Torparna hade i alla fall ett barn, vad betydde barnet för dem?
• Vad betyder det att torparen har en son, en pojke?
• Vad betyder det att bonden har en dotter, en flicka?

Om vi vill pröva att skriva kan vi härma och skriva eget utifrån Gunilla Boréns inledning. Jag brukar visa hur jag tänker och förbereder med en egen text. Eleverna får därmed ytterligare en text att lyssna till och gärna ha synpunkter på:

Det var en gång en rik drottning. Hon ägde en hel stad, massor av höga höghus och små radhus ägde hon och alla husdjur ägde hon också, människornas hundar och katter och några kaniner ägde hon, men hon hade bara ett barn. Barnet var en liten kille som älskade att brodera bokstäver (tänkte på Ulf Starks bok Min vän Percys magiska gympadojor). Drottningen älskade honom mest av allt. Han var hennes gulleplutt och han behövde inte göra något arbete alls. Han fick äta hamburgare och spela dataspel från morgon och kväll.

På drottningens ägor fanns ett litet krypin, ett litet skjul. De fattiga som bodde där ägde nästan ingenting. De ägde inte skjulet de bodde i men de fick lite pengar av drottningen för allt arbete de gjorde för staden. De fattiga hade en liten guldklimp – deras egna barn, en liten flicka. Hon satt och tänkte vid det lilla bordet. Räknade matematik och kunde tänka i andra banor. Om detta visste inte de fattiga föräldrarna.

Andra innehåll som kan diskuteras och lyftas fram är:

• dualistiska begreppspar – stor, liten/rika, fattiga osv.
• uppdraget – utmaningen (pojken ska hitta flickan, rädda från trollet och förgöra trollet genom att hitta hans hjärta – går att byta roller genom att byta namn)
• tretalen – de tre hjälparna; gäddan, örnen, vargen (fisk, himmel eller mittemellan)
• ramsan – ramsan som behövs för att kalla på hjälparna: Gädda, gädda, du kan mig rädda. Jag hjälpte dig, nu får du hjälpa mig.
• hinder – komma fram till trollets hem, hitta bergets öppning, att hitta trollets hjärta,
• mod och känslor – både flickan måste vara modiga, vilka känslor har de och vad händer när de tillsammans arbetar med att lösa de problem de har