Eleverna samlas kring en bok som bara handlar om frågeställningar. Den blev en favorit. Vilka frågor är feta och vilka är inte det? De formulerade egna frågor under några minuter. Ur undervisningen, Körling 2002.
De pedagogiska samtalen kan ha innehåll som kommer ur de böcker lärare läser vid kollegiet. Det kan betyda att lärare gemensamt bestämmer sig för att läsa en rapport, en inflygningstext i Lgr 11 eller annan läroplan, en studie eller en bok om formativ bedömning. Mötet kan inledas med att en av lärarna lyfter fram ett parti och gör detta väl synlig på tavlan genom en presentation. Då vi lyfter fram ett gemensamt stycke ur exempelvis en kunskapsöversikt skapas ett möte med ett innehåll som gör att vi kan fokusera och begränsa samtalet och därmed bjuda in till frågor, synpunkter, erfarenheter och genom att lyssna till vad kollegor säger utmanas att ta in olika perspektiv på samma innehåll och lära oss att bemöta varandra med respekt för att vi tänker olika.
PEDAGOGISK LITTERATUR diskussionsfrågor kan vara:
- Vad känner vi igen?
- Vad är obekant?
- Vad gör vi redan nu?
- Specificera och konkretisera?
- Vad är det vi inte gör?
- Vad specifikt är det som vi inte gör?
- Hur kan vi tänka?
- Vad gör oss nyfikna?
- Vilka nya tankar får vi?
- Hur kan dessa tankar omsättas till praktik?
- Vad betyder det att kollegorna tänker annorlunda?
Låt säga att vi gemensamt läser ett stycke ur de kursböcker eleverna ska läsa ur, kanske en matematikuppgift eller ett stycke ur kemiboken. Vi får då en inblick i hur läromedlen förmedlar innehåll och kan föra en diskussion om hur vi kan undervisa genom texten och tillsammans med eleverna. Det är viktigt att alla lärare möter samma text även om vi diskuterar ämnen som kemi, fysik, matematik eller historia. Det är också viktigt att alla lärare kommer till tals i hur vi själva förstår och vad vi önskar klarhet i genom lärarens undervisning.
LÄROBOKSTEXTER Frågor för diskussion:
- Hur förstod vi texten?
- Vad behöver vi för att förstå?
- Vad gör mig intresserad?
- På vilket sätt skulle jag undervisa?
- Vilka ord är specifika?
- Hur skulle vi återberätta detta innehåll för varandra (samtala med en kollega)
Det är också nödvändigt att lärare får läsa barn- och ungdomsböcker för att få inblick i utgivning men också få lära sig av andra lärare hur man kan tänka och undervisa. Om vi väljer en ungdomsroman kan vi läsa den tillsammans genom att börja mötet med att läsa ett kapitel ur boken (det betyder i regel mindre än 10-15 minuters tyst men gemensam läsning inom kollegiet) och sedan diskuterar texten i några minuter två och två och sedan inom hela kollegiet.
LÄSNING av BARN- OCH UNGDOMSBÖCKER Diskussionsfrågor:
- Hur gick det att läsa?
- Vad gjorde dig nyfiken?
- Hur läste du?
- Vad handlar berättelsen om?
- Vad skulle få dig att läsa hela boken?
- Vad tror du kommer att hända?
- Hur skulle vi undervisa?
- Vad ger samtalet?
- Hur gör vi detta i klassrummet?
- Hur kan vi låta eleverna läsa, diskutera, lära ur denna bok?
Jag återkommer! Hej HOPP!
Anne-Marie
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
