Ett läsande kollegium – för innehållet, samtalet och gemenskapen

Ett enkelt sätt att kollegialt läsa en bok tillsammans är (detta för den bristande tiden vi lärare har) är att dela upp boken i de kapitel den har och dela ut läsuppdrag bland kollegerna att läsa. Det betyder att jag läser kapitel ett, kollegan läser kapitel två och textilläraren läser kapitel tre, osv. Ofta är kapitlen inte så långa och i regel tar det mindre än tio minuter att läsa igenom ett kapitel. Vid nästa möte med kollegorna kan varje lärare få några minuter, gärna två, för att berätta om innehållet i det läraren har läst, och därefter nästa lärare som läst kapitel två, osv.

Det betyder att vi kollegialt har läst en barn- eller ungdomsbok tillsammans. Vi för in bokens innehåll i de pedagogiska samtalen och kan diskutera boken och dess innehåll. Vi lär känna varandra som läsande lärare och kan lyfta aspekter vi vill göra undervisning av eller varför vi vill läsa den här boken högt för våra elever. Vi lär oss också om ett innehåll och att böckerna vi läser kanske tar upp aspekter vi själva inte tänker att barn kan fundera på.

Vi behöver ett läsande kollegium och vi behöver läsa för att fokusera på det uppdrag vi har. Det handlar om att ge ett rikt och nyanserat språk och främja tänkande och kreativitet. Men också den kritiska rösten som inte ska översättas med att gilla eller inte gilla utan handlar om resonemang, förtydliganden, hänvisningar och sanningshalt eller inte. Det handlar om att lyssna till varandras åsikter utan att genast döma eller förkasta utan öka på förmågan att lyssna för att tänka och lära.

Mitt exempel här ovan är mina anteckningar ur Elin Lidells bok Iris Karlssons värsta sommar (har en mängd idéer som går att göra ur den boken) men där mitt avsnitt handlar om att synliggöra hur mycket matematik som finns i boken. Det är något vi kan upptäcka när en av våra kollegor berättar om sitt avsnitt ur boken. Vi kan alltså också upptäcka vad vi vill undervisa om och varför. Men initialt handlar det om att tillsammans upptäcka böckernas innehåll.

Se mer i Körling; Textsamtal och Bildpromenader.

Vi kan naturligtvis också göra detta med en kursbok eller en rad artiklar som på olika sätt belyser ett ämne. Vi kan naturligtvis också göra det med en bok som handlar om skolans utveckling eller nya rön i forskningen. Det viktiga är att vi delger varandra om det vi läst och att vi lyfter fram textens huvuddrag för att lära, tänka och diskutera. Eftersom vi inte hinner det vi vill hinna kan detta sätt att läsa erbjuda att vi lyssnar till varandra och att vi har texter att utgå ifrån. Det är både roligt och kreativt samtidigt som vi skapar gemenskap i våra samtal.

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling

 

Det här inlägget postades i Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Om jag vore rektor, Pedagogiska samtal, Relationer och vänskap, Synligt läsande, Systematiskt kvalitetsarbete i undervisningen, Undervisningen, Väck läshungern. Bokmärk permalänken.