Är i Bangkok. På skolbesök. På förlagsbesök. Och avslutar alltsammans med att föreläsa för väldigt, väldigt många lärare och bibliotekarier. Och som den skolmänniska jag är vill jag inget hellre än att komma nära skolan där jag är. Svenska ambassaden i Bangkok
och förlaget hjälpte mig till skolor. Och jag kommer för alltid bära denna lärare med mig.
Blir tårögd då jag tänker på besöket i skolan där de flesta elever kommer från hem som inget har. Skolan har gett dem läsande, skrivande och lär dem om sociala koder så att de kan växa också ute i samhället. Till vidare studier, till yrkesliv och till en extra liten inkomst. Läraren i klassrummet någon av de vackraste lärare jag sett och fått förmånen att följa. Även om jag inte förstod språket så går inte värmen mellan elever och lärare att ta miste på. Det kommer inte till resurser. Det handlar om kontakt, kontakt, kontakt. Och att se till ett innehåll gemensamt. När ett klassrum är varmt och bejakande så känner man det omedelbart. Också jag som står på kanten till språket kan läsa av det som sker. Det är det vi med stora ord kallar värdegrund.
Skolans rektor, stolt och rak i ryggen som få, höll en inledande presentation värd namnet. Hon hade med sig elevarbeten från varje stadie så att vi kunde få se vad och hur eleverna fick arbeta. Eftersom eleverna inte har så mycket så möjliggör man för dem att borsta tänderna, tvätta sig och att på olika sätt göra det lätt med skoluniformerna. Man har flera olika skoluniformer och dessa skänks av skolan mot att föräldrarna köper en. Det betyder att de aldrig är utan skoluniform. Med hjälp av skoluniformerna kan ingen tyda varifrån barnen kommer utan de är skyddade av skolans klädsel vilket är syftet med klädseln. Barnen lär sig också om samhället genom att ofta vara ute i det och med uppdrag att intervjua människor från andra kulturer och med andra synsätt.
Varje dag inleds med att man möts vid en scen och får ett ordspråk för dagen, och ett ord på engelska. Den första skoltiden ägnas åt att lära sig läsa. Ingenting annat än att varje elev får lära sig läsa.
Jag återkommer. Vi har kollegor i världen. Vi lär oss av att möta varandra. Det utvidgade kollegiet är vi.
Anne-Marie
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
