Eleven vill läsa alla mina rutor och anteckningar i böckerna jag läser. Eleven ger sig inte. Så kan det bli när läraren läser och lägger fram boken. Läsfrämjande direkt ur väskan.
Jag har många lärare som jag samtalar med via mobilen. Lärare från alla möjliga skolor och om alla möjliga och omöjliga frågor. Det är både lärorikt, intressant och utvecklande. Att tänka ihop eller tänka olika, lägga till erfarenheter och grubbla på hur man överför det man läst till den egna praktiken.
Idag hade jag ett pedagogiskt samtal med en lärare. Vi känner inte varandra, vi vet inte riktigt vilka vi är som personer men vi har läraryrket gemensamt. Ibland är det en fördel att fokusera på frågeställningar där vi inte är i samma skola, inte har samma elever och inte delar fikastunder där vi ventilerar privata funderingar eller berättar om senaste filmen vi såg igår. Idag hade jag ett samtal i dryga timmen, fokuserat, orienterat mot att förstå och lyssna.
Jag brukar föreslå rektorer vid två närliggande skolor att dela upp personalen inför pedagogiska samtal; där professionerna möts i fler sammanhang än där man just nu arbetar. Det är lärorikt och gör att vi kan utforska vad det är vi gör på vår skola och upptäcka vad man gör på skolan intill. Det gäller då att lyfta en specifik fråga och få fler infallsvinklar på hur vi gör och varför och ta med sig så mycket ny information eller vidgad förståelse hem till den egna skolan.
Hej HOPP!
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
