Idag talade jag med barn, föräldrar, syskon, mostrar och mor- och farföräldrar i Junibackens bokhandel. I min bok Väck läshungern nämner jag hur man kan läsa för sina barnbarn, syskonbarn eller om man inte är hemma – helt enkelt skypa eller via FaceTime.
Idag berättade en farfar hur han och hans hustru läste godnattsagor för sina barnbarn varje kväll. Farföräldrarna bodde långt upp i norr och barnbarnen bodde långt ifrån dem. Men varje kväll nattade farföräldrarna sina barnbarn med att läsa böcker via nätet. Farfar nämnde att tekniken är underbar och att han hade kontakt med sina barnbarn genom böckerna. Jag frågade om de talade om det de läst då de träffade. Det gjorde de. Boken förde ihop dem. De hade gemensamma referensramar och kunde tala om boken de läst.
Det är fint detta, tänker jag. Innan jag lämnade Junibacken tog jag tågturen genom sagorna och kände mig som ett barn igen. Jag behöver den där barndomen, leken, nyfikenheten och Astrid Lindgrens berättande röst som vägledare.
HEJ HOPP!
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
